Centralasien
– korrupta regimer skyddar narkotikahandeln

Av Peter Sundberg

Sidenvägen, som är en gammal transportled mellan Kina och Europa, har fått en ny roll som rutt för global narkotikahandel. I Centralasiens hjärtländer har narkotikabrottsligheten börjat samverka med radikala rörelser och korrupta regimer.

– Narkotikahanteringen i Centralasien har satt i gång så starka krafter att vi fann det nödvändigt att starta ett särskilt forskningsprojekt om denna för att förstå konflikterna i området. Det säger fil. dr Svante Cornell vid Uppsala universitet. Han är ledare för forskningsprogrammet ”Sidenvägsstudier”, som universitetet driver i samarbete med Johns Hopkins University i Washington, DC, USA. Programmet har till syfte att studera utvecklingen i Centralasien med särskild tonvikt på konflikter och säkerhetsfrågor.

– Vi är vana att tänka i religiösa eller etniska termer då det gäller konflikter i detta område. Men det visar sig att konflikter ofta kan handla om t. ex. narkotikamarknader, och då får konflikterna en rent kommersiell aspekt.

– Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 har den politiska situationen i Centralasien blivit mycket komplicerad, förklarar Cornell. Det som vi hoppades skulle bli demokratiska stater har i stället i några fall gått mot att bli ”narkostater”, där omsättningen på narkotikapengar korrumperat statsfunktionerna så att narkotikabekämpningen inte fungerar.

Narkotikaproblemet kom upp som ett forskningsområde 2003, när Cornell och hans medarbetare såg vilka starka krafter som verkade bakom olika konflikter och i statsmakten. Rebellrörelser finansierade sin kamp genom att sälja narkotika. Korrupta politiker och byråkrater, som enligt internationella konventioner och inhemska lagar skall bekämpa narkotikahandeln, visade sig tjäna egna pengar både genom att passivt vända bort blicken och genom att aktivt ta del i affärerna.

”Narkostater”

– Det finns ett nära samband mellan narkotikahandeln och säkerhetsutvecklingen. Om man tolkar säkerhet i vidare betydelse än den traditionella med fokus på militär säkerhet, finner man att säkerhet gäller allt som rör ett samhälles grundläggande funktioner, t.ex. polisväsende, domstolar och ekonomi. Den omfattande narkotikahandeln bidrar till att skapa instabila stater, där regeringarnas våldsmonopol är hotat.

– Situationen i bl.a. Afghanistan är oroande, eftersom narkotikaproduktionen försörjer lokala väpnade ledare och deras klaner. I Tadzjikistan kan man namnge specifika höga tjänsteman i polis- och tillmyndigheterna som skyddar narkotikabrottsligheten. Det ger faktiskt argument för de radikala religiösa rörelserna när man vill slå sönder de korrumperande och utsugande systemen.

Vad är då det viktigaste för att få situationen under kontroll?

– Att skapa fungerande inrikesministerier är den helt avgörande frågan för utvecklingen i dessa stater. Om de lyckas kan det bli viss ordning på narkotikakontrollen. Annars kan slutläget bli fullt utvecklade ”narkostater”, där den centrala apparaten mer eller mindre ”ägs” av en grupp som använder denna för att berika sig. Det blir som i Syditalien att offentliga positioner används för egen vinning. Ett riktigt ”svartahålsscenario” innebär att man till slut inte vet vem som har ihop det med vem i en röra av brott, religion och politik. Då blir personliga lojaliteter och stamtillhörighet viktigare än lagar och regler.

Betydelse för Europa

Vilken betydelse får då utvecklingen längs Sidenvägen för Europa?

– En mycket stor del av världens illegala narkotika produceras eller distribueras genom området. Afghanistan producerar den mesta delen av världens opium och heroin. Just nu absorberas mycket narkotika av marknaderna i Ryssland och Ukraina. Men det är i praktiken fri transport ända till EU:s gränser.

Det finns knappast några verkliga hinder för den som har rätt kontakter att ta sig mellan Afghanistan och Baltikum, eftersom det förekommer så mycket korruption. Cornell är övertygad om att t.ex. kriget i Tjetjenien inte hade kunnat fortgå så länge om inte korrupta generaler hade tjänat stora pengar för egen del på narkotika, olja eller människosmuggling. President Putin säger sig nu hålla på att skaffa sig ett grepp om hela den ryska administrationen för att stoppa korruptionen.

– Den organiserade brottsligheten arbetar sig in på allt fler marknader, bl.a. människosmuggling tvångsarbetskraft och prostitution. I nya länder etablerar de kriminella nätverk. Här är vi sårbara, och vi har uppenbarligen inte förberett oss på en ökad infiltration eller på en växande extremism.

Inga civila strukturer

Cornell ser det som ett allvarligt problem att det inte finns några starka civila strukturer att bygga på, alltså inga folkrörelser eller andra frivilligorganisationer som kan fungera som en motkraft.

Cornell är försiktig när det gäller att lova resultat av internationellt bistånd: