|
EUROPOL
Av Lena Larsson Som alla sambandskontor på Europol är det svenska ett s.k. integrerat kontor med representation från svensk polis och tull. På kontoret arbetar poliserna Lars Öjelind och Kåre Eriksson samt tullaren Jonathan Andersson. Detta innebär att benämningen europeiska polisbyrån egentligen är missvisande då Europol är en plattform för alla brottsbekämpande myndigheter från EU:s 27 medlemsstater. Utöver medlemsstaterna finns det ytterligare sex länder och en organisation som har sambandsmän på Europol. Det är Norge, Island, Schweiz, Kanada, USA, Colombia samt Interpol. Europol har själva två sambandsmän placerade i Washington och en på Interpol i Lyon. Dessutom har Europol ett operativt avtal med Kroatien och förhandlingar pågår med Australien som också har för avsikt att placera en sambandsman på Europol. Att så många länders sambandsmän finns representerade på ett och samma ställe är givetvis en stor styrka för Europol. Detta innebär en möjlighet till ett snabbt informationsutbyte mellan dels medlemsländerna och mellan medlemsländer och Europol. Då den svenska deskens arbete blir mer och mer underrättelseinriktat är inhämtning och utbyte av information en viktig del i det svenska underrättelsearbetet. Europol styrs av en konvention och enligt den skall det i varje medlemsland finnas en nationell enhet. I Sverige är den placerad vid Rikskriminalpolisen och Enheten för Internationellt Polissamarbete (IPO). Den nationella enheten är alltså den nationella kontaktpunkten för Europol och där registreras alla ärenden som den svenska desken driver samt all övrig kommunikation med Europol. Kontakten med Europol skall gå via den nationella enheten eller svenska desken på Europol. Antalet operativa ärenden vid Europol och den svenska desken har ökat år från år. Under 2006 initierades 7241 nya ärenden vid Europol, att jämföras med 6756 under 2005. Detta innebär att ca 29 nya operativa ärenden initierades varje dag. Antalet nya ärenden vid den svenska desken 2006 var 222, att jämföras med 170 under 2005. De mest frekventa ärendena är narkotika, bedrägeri/svindleri, rån och organiserade stölder. Som vanligt när det gäller statistik så speglar det inte arbetsinsatsen utan verkligheten är ju sådan att vissa ärenden kräver större delen av resurserna. Statistiken visar dock klart och tydligt att Europol används i allt större utsträckning. Trots denna ökning så menar sambansmännen att det är viktigt att öka kunskapen och medvetenheten om Europol så att dess kapacitet kan utnyttjas i ännu större utsträckning. En fråga som ofta uppstår är: När kan man vända sig till Europol? Svaret på den frågan är att det skall vara två eller flera medlemsländer inblandade i ärendet och att det misstänkta brottet skall vara allvarligt och inom Europols brottsmandat, som omfattar
Sambandsmännen rekommenderar att förfrågningar skickas elektroniskt då detta innebär en snabbare och mer praktisk handläggning. Vid Europol upprättas också s.k. analysfiler (Analytical Workfiles, AWF) som har som syfte att samla in information om specifika kriminella företeelser för operativa analyser och sammanställningar. De kan på nationell nivå jämföras med särskild undersökning (SUR). Det finns för närvarande 16 pågående analysfiler och Sverige deltar i flera av dom. I flera projekt som Sverige deltagit i, bl.a. narkotika och barnpornografi, har det varit lyckade resultat. Sambandsmännens erfarenhet är att när projekten blir mer konkreta så blir också engagemanget större från de inblandade parterna. Samarbetet med Europol innebär inte bara möjligheter och rättigheter utan även skyldigheter. En sådan skyldighet är att förse analysfilerna med relevant information och enligt sambandsmännen på den svenska desken så kan Sverige bli betydligt mer aktivt i detta samarbete. Svaret på rubriken - "Europol - en organisation på frammarsch?" - är ja. Anledningen till detta är att Europols och sambandsmännens möjligheter att bistå sina respektive hemländer har ökat. Då också ärendeinflödet och informationsflödet ökar så innebär det att Europols roll i det underrättelsestyrda polisarbetet ökar. Dessutom har myndigheternas kriminalunderrättelseenheter fått bättre möjligheter att utbyta information rörande grov och gränsöverskridande brottslighet i Europa genom Europols informationssystem (EIS) som har varit i bruk sedan februari 2006. |