Förfalskade läkemedel
– ett hot mot folkhälsan

Av Gunnar Hermansson

Världshälsoorganisationen WHO varnar nu för att förfalskade mediciner utgör ett enormt hot mot folkhälsan över hela världen. I Sverige har Läkemedelsverket börjat inse riskerna, trots apoteksmonopol och noggrann kontroll.

WHO uppskattar att det globala marknadsvärdet av förfalskade läkemedel kommer att uppgå till 75 miljarder US $ år 2010, vilket innebär en ökning på mer än 90 % sedan 2005. WHO bedömer också att 1-10 % av läkemedlen på den globala världsmarknaden idag är förfalskade och 50 % av de oseriösa Internetapotekens preparat är falska.

När förfalskade läkemedel riskerar att hamna i de legala distributionskanalerna och lämnas ut till kunder mot recept, är det inte bara folkhälsan som hotas. Det innebär också ett ekonomiskt hot mot läkemedelsbolagen och alla andra som tjänar stora pengar på den legala läkemedelshanteringen. Företag, myndigheter och internationella organisationer hjälps åt för att stoppa den illegala hanteringen där bl.a. Internetapotek spelar en allt större roll.

På den illegala missbruksmarknaden har falska narkotikaklassade läkemedel samt anabola steroider och Viagra cirkulerat under flera år. Falska Rohypnol och alprazolamtabletter ses allt oftare, och i flera fall har den illegala tillverkningen avslöjats inom vårt lands gränser. Men här talar man inte om vare sig ett folkhälsoproblem eller ett ekonomiskt problem. Kundkretsen är missbrukare som medvetet bryter mot lagen, och den illegala handeln är i första hand ett problem för polisen och tullen.

Internetapotek

Eftersom såväl vanliga mediciner som beroendeframkallande läkemedel och hormonpreparat i stor utsträckning säljs via Internetapotek är problemet globalt och svårt, för att inte säga näst intill omöjligt, att idag kontrollera på ett effektivt sätt. Den största svårigheten är att hitta de fysiska personer som är ansvariga för försäljningen. Även om texten på ett Internetapotek är på svenska och följaktligen riktar sig mot svenska kunder, är hemsidan oftast placerad på en utländsk server. Personerna som tar emot betalning och skickar de beställda preparaten kan befinna sig i olika länder. Ett annat problem är skillnaden i lagstiftning, eller brist på lagstiftning, i olika länder.

Internetapotek har många fördelar för både säljare och köpare. För köparen betyder det anonymitet och ett sätt att enkelt få läkemedel i brevlådan utan att behöva gå till läkare och få recept. Nackdelarna är att preparaten ofta är dyra och inte garanterat äkta, om de överhuvudtaget levereras.

Motåtgärder

Vilka ansträngningar görs internationellt och i Sverige för att bekämpa illegala Internetapotek och den illegala handeln med såväl falska som äkta läkemedel?

WHO startade i februari 2006 ett samarbete mellan medlemsländerna under benämningen IMPACT (International Medicinal Products Anti-Counterfeiting Taskforce). Man vill bl.a. medverka till att förbättra regelverk, skärpa lagstiftningar och samordna åtgärder mellan polis, tull och andra rättsvårdande myndigheter.

Även andra internationella organisationer som INCB, FN:s narkotikakontrollorgan i Wien, och INTERPOL har så smått börjat agera för att förbättra samarbete och kunskap mellan länder, organisationer och berörda företag

På Läkemedelsverket ser man olaglig läkemedelsförsäljning via Internet som ett potentiellt hälsoproblem eftersom det främjar att folk självmedicinerar med receptbelagda läkemedel. Förutom de uppenbara riskerna med självmedicinering kan man få förfalskade läkemedel som innehåller fel substanser eller ingen substans och dessutom skadliga föroreningar.

För att bättre bemöta och tydligare fokusera på dessa nya problem har man bildat en ny grupp inom Läkemedelsverket, kallad Olaga-gruppen. Den leds av Kerstin Hjalmarsson och består av ytterligare ett tiotal representanter från olika enheter inom Läkemedelsverket. Olaga-gruppen har polisanmält ett antal fall av olaga läkemedelsförsäljning via Internet. Det har i flera fall gällt försäljning av efedrinpreparat men också bantningsmedlet Rimonabant och potenshöjande produkter.

Olaga-gruppen samarbetar med Rikskriminalen och Tullverket för att få hjälp i rent operativa frågor. Kriminalinspektör Cecilia Fant på Rikskriminalens In-
ternetprojekt kan utreda anmälningar mot Inter-
netapotek om brotten är begångna i Sverige. Riks-
kriminalens arbete mot drogförsäljning via Internet-
apotek är dock i första hand inriktat på narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider. Detta arbete resulterade nyligen i ett ingripande mot två personer i Sverige som drev ett internationellt Internetapotek med ett utbud av alla slags läkemedel inklusive narkotikaklassade preparat. De båda svenskarna är häktade misstänkta för grovt narkotikabrott och brott mot läkemedelslagen.

Tullverket kommer i kontakt med svenskarnas inköp av Internetläkemedel bl.a. i postförsändelser. Alla brevförsändelser som kommer till Sverige med flyg från utlandet passerar Arlanda. I ett rum i Postens lokaler har tullarna möjlighet att kontrollera misstänkta brev. Till sin hjälp har man en röntgenapparat och narkotikahund.

I det enorma flödet av brevförsändelser letar tullen i första hand efter narkotikaklassade preparat och anabola steroider. Beslag av narkotikaklassade läkemedel är vanligast men allt oftare hittar man andra läkemedel, företrädesvis Viagra och andra potensmedel. Ofta är det mindre mängder i varje brev och om sådana försändelser inte uppfyller kraven för införsel går de tillbaka till Postens personal som kontaktar mottagaren. Antingen skall försändelsen förstöras eller återgå till avsändaren. Tullens resurser medger bara att man startar egna brottsutredningar vid större mängder.

Under 2006 har tullen registrerat drygt 200 fall av otillåten införsel av läkemedel och man medger att mörkertalet är stort. Vid två tillfällen under 2005 och vid sju tillfällen 2006 ingrep man mot förfalskade läkemedel och det har i samtliga fall varit kopior av Viagra med den verksamma substansen sildenafil.

WHO har säkert rätt i att marknaden för förfalskade läkemedel kommer att öka dramatiskt eftersom det finns en stor efterfrågan och stora förtjänster. Kanske blir det mer lönsamt än att handla med narkotika, och i vart fall betydligt mindre risk för att åka fast och dömas till hårda straff.

Det är nog dags att både polisen och tullen börjar prioritera bekämpning av denna drogmarknad nu innan problemet växer sig för stort.