Besök hos Metropolitan Police i London

Besök hos Metropolitan Police i London

Fem poliser från trafikgruppen i Roslagen blev mottagare av polisstipendiet i Stockholm 2006. Detta resulterade i att gruppen reste till England för att studera den brittiska polisens hantering och erfarenhet av drograttfylleri samt forskning och utveckling av ett sållningsinstrument för droger. (Deras redovisning av resan återges här något avkortad av utrymmesskäl, red. anm.)

Vi upplevde en mycket givande vecka i London. Våra värdar vid Metropolitan Police hade ordnat ett späckat schema med besök på trafikpolisens högkvarter i Empress State Building på Lillie Road, de sydvästra trafikenheterna i Hampton och Merton, Londonbussarnas ledningscentral Centre Comm på Buckingham Palace Road, Metropolitanpolisens körskola i Hendon samt inrikesministeriets utvecklingslaboratorium S:t Albans vid Sandridge norr om London.

Vi fick en mängd information, både muntligen och skriftligen och det är svårt att få med all information men här kommer det väsentligaste.

Några siffror:

Antalet drogpåverkade förare i Storbritannien ökar stadigt.
Det procentuella antalet omkomna förare i trafiken med illegala droger i urin eller blod ökade från 3 procent 1985 till 18 procent 2000.
Vid en undersökning 1995 påvisade man i 18 procent av alla blodprov som insänts för analys angående alkohol även förekomst av andra droger. Vid en liknande studie 2001 hade denna siffra ökat till nästan 30 procent.

Hantering av drograttfylleri:

Det finns skillnader mellan den svenska och engelska synen på rattfylleri och hanteringen av drograttfylleri. Precis som i Sverige har man en promillegräns för alkohol, men då gränsen ligger på 0,8 promille ansågs inte några pints på den lokala puben som något hinder för bilkörning. Inte heller är det olagligt att ha narkotika i blodet så länge det inte påverkar bilkörningen. För att kunna lagföra någon för drograttfylleri är man tvungen att bevisa att förarens förmåga att framföra fordonet på ett säkert sätt är nedsatt (impaired) på grund av drogpåverkan.

Den som misstänks för drograttfylleri anmodas att deltaga i ett F.I.T. ( Field Impairment Test ). Testet som utförs vid vägkanten avser att bedöma bl a balans, tidsuppfattning, koncentrations och koordinationsförmåga. Även pupillerna kontrolleras.

Om föraren bedöms som impaired blir vederbörande gripen och förd till en polisstation. Om föraren vägrar att delta i testet är detta skäl nog för ett gripande.

På polisstationen tillkallas en läkare vars uppgift är att bedöma om den gripnes tillstånd kan bero på drogpåverkan och om så är fallet, godkänna att ett blodprov får tas.

Utveckling av sållningsinstrument för narkotika på S:t Albans

Utvecklingen av sållningsinstrumentet har pågått i 5-6 år och finns nu i en laboratorieversion. Instrumentet har kapacitet att, med ett enkelt salivprov, upptäcka upp till 52 olika ämnen, men för fältbruk avser man att det skall känna igen de vanligaste narkotikaklassade drogerna och dess metaboliter. Man uppskattar att det kommer att ta cirka 2-3 år innan instrumentet är klart för fältbruk och i sin färdiga form kommer det att vara i samma storlek som det handburna sållningsinstrumentet för alkohol.

På avdelningen där man utvecklade sållningsinstrumentet har man också utvecklat ett impairment-instrument. Instrumentet avser att på ett objektivt sätt mäta de förändringar i hjärnans behandling av information som sker vid drogpåverkan och en prototyp var framtagen som i storlek och utseende såg ut som ett handburet dataspel.

Utvecklingen av dessa instrument är endast en liten del av verksamheten på S:t Albans som ingår i HOSDB ( The Home Office Scientific Development Branch ). HOSDB består av en unik kombination vetenskapsmän och ingenjörer vars uppgift är att utveckla och testa teknisk utrustning och metodik för brottsbekämpning åt polisen, säkerhetstjänsten samt andra myndigheter och departement. Mycket av verksamheten är hemlig och någon fotografering tilläts inte.

Lagstiftning

Den brittiska trafiklagstiftningen avseende vårdslöshet i trafik liknar den svenska men straffsatserna skiljer sig väsentligt i vissa fall.

Man skiljer på dangerous driving (grov vårdslöshet) och careless driving (vårdslöshet).

Om en fordonsförare orsakat annans död genom "dangeruous driving" är maxstraffet 14 års fängelse plus ett obegränsat bötesbelopp.

Om en fordonsförare orsakat annans död genom "careless" driving är straffet max 2500 pund i böter, men om föraren dessutom konsumerat alkohol i sådan omfattning att föreskriven promillegräns överskridits eller om föraren bedömts som impaired genom konsumtion av alkohol eller droger, är maxstraffet även i detta fall 14 års fängelse plus ett obegränsat bötesbelopp.

Dödsolyckor

Enbart i Londonområdet inträffar årligen cirka 500 trafikolyckor med dödlig utgång och man räknar idag med att var fjärde omkommen i trafiken är drogpåverkad.

Dödsolyckor med fotgängare handläggs på en central rotel och övriga dödsolyckor på fyra lokala utredningsrotlar. Innefattar dödsolyckan även smitning betraktas den som en möjlig mordplats och utreds av kriminalpolis med långtgående befogenheter.

Svart låda

Metropolitan Police har mellan 4500 och 5000 motorfordon och kostnaderna för reparationer i samband med kollisioner och andra incidenter är mycket höga.

Polismyndigheten har därför börjat installera en så kallad IDR (Incident Data Recorder) i en del av bilarna och ambitionen är att 2 890 polisbilar skall utrustas med systemet under en treårsperiod.

IDR-systemet är en permanent installerad "svart låda" som fortlöpande lagrar information om bilens framförande som inbromsning, hastighet, acceleration, blåljus, siren osv.

Vid normalt framförande blir informationen efter hand överskriven men om något ovanligt händer sparas de sista 45 sekunderna före incidenten. Orsak till att data sparas kan vara allt från en tvär inbromsning till en direkt kollision.

Fördelar med IDR:

Fungerar som ett oberoende "vittne".
Hjälp i samband med trafikolycksutredning.
Skyddar föraren mot obefogade krav eller kritik.
Minskar antalet kollisioner.
Minskar antalet skadade.

Automatisk registreringsskyltavläsare

Ett antal av polisens bilar både målade och civila har utrustats med ett system för automatisk avläsning av registreringsskyltar, ANPR ( Automatic Number Plate Recognition ).

Systemet består av en framåt och en bakåtriktad kamera som avläser alla registreringsskyltar som kommer inom kamerornas operationsområde.

Nummerplåten med registrerad ägare kontrolleras mot ett tjugotal databaser och varnar automatiskt om några ofördelaktigheter framkommer.

Våra förslag till förändring och förnyelse av det fortsatta arbetet:

1. Att RPS bevakar utvecklingen av sållningsinstrumentet och impairmentinstrumentet på S:t Albans.

2. Att utveckla ett informationsmaterial att ge till personer som drabbats av anhörigs plötsliga död till följd av trafikolycka.

3. Ändring eller tillägg angående skrivningen om vårdslöshet i trafik i Trafikbrottslagen eller ett tillägg i Trafikförordningen.

4. Införande av automatisk nummerplåtsavläsare, ANPR, i ett antal polisfordon.

5. Införandet av IDR-systemet (svarta lådan) i polisbilar, olika behörighetsnivåer för förandet av polisbilar samt ett belastningssystem för de som missköter sig.