
Missbruk försenar utskrivning av
psykvårdsdömda
Av Gunnar Hermansson
– ”Sextio procent av de intagna har
missbruksproblem och det påverkar vårdtiden,” säger Malin Lotterberg,
sjuksköterska och doktorand i rättspsykiatri på Karsuddens regionsjukhus
utanför Katrineholm.
Karsudden, som är det största sjukhuset i
Sverige för rättspsykiatrisk vård, ligger i ett naturskönt område i
norra utkanten av Katrineholm. Här vårdas 120 patienter från Stockholm,
Göteborg och Södermanland. 87 procent är män och de flesta av de intagna
har dömts till rättspsykiatrisk vård efter att ha gjort sig skyldiga
till olika typer av grova våldsbrott som mord, dråp, rån och misshandel
eller sexuella övergrepp. Dessutom har mer än hälften problem med
missbruk av alkohol och/eller narkotika.
Det ställs naturligtvis extra höga krav på den personal som skall vårda
dessa kriminella patienter som lider av allvarliga psykiska störningar
och dessutom i många fall har missbruksproblem bakom sig när de kommer
till Karsudden. För en del är det lätt att återfalla i missbruk under
vårdtiden, t.ex. om Länsrätten avslagit en ansökan om permission eller
frigång. Andra kan förvärva ett missbruk på Karsudden av samma anledning
eftersom narkotika då och då smugglas in och säljs bland patienterna.
Drogfynd och drogtester
Det händer att personalen hittar hasch, amfetamin eller bensodiazepiner,
t.ex. Stesolid, undanstoppat oftast i offentliga utrymmen. För att
visitera de intagnas rum eller göra en ytlig kroppsbesiktning eller
kroppsvisitation krävs särskild misstanke och beslut av läkare. Upp-
finningsrikedomen är stor bland patienterna och det kan åskådliggöras av
en anträffad haschpipa som någon tillverkat av ett urgröpt äpple där
hålet klätts med en bit stanniolpapper från en Geisha-choklad. Själva
pipskaftet var höljet till en kulspetspenna.
Droger kommer in på sjukhuset via besökare eller smugglas in efter
permission. Det stora sjukhusområdet är inte omgärdat av mur eller
staket och det är därför inga svårigheter för utomstående att gå in och
kasta droger över inhägnaden till rastgårdarna som finns vid
vårdavdelningarna. Till skillnad mot kriminalvårdsanstalter finns ingen
yttre bevakning på Karsudden.
Regelbundna drogtester ingår i vårdplanen och mellan en och fyra gånger
per vecka tas urinprov på de intagna. På Karsudden har man eget
laboratorium där man på några timmar kan analysera förekomst av THC
(cannabis), amfetamin, bensodiazepiner, kokain och opiater i urin. Även
GHB har missbrukats bland de intagna liksom anabola steroider, AAS.
Vissa patienter vill ägna all tid åt kroppsbyggning. Vid misstanke om
missbruk av GHB eller AAS måste proven skickas till Rättskemiska
avdelningen i Linköping för analys. Alkotester görs också alltid på de
intagna efter permission eller på annan förekommen anledning.
I genomsnitt får man positiva provsvar på någon illegal drog, vanligen
cannabis och amfetamin, två till fem gånger i månaden, men periodvis kan
det vara betydligt fler om tillgången är god. Den som testas positivt
går miste om friförmåner en tid och får heller inte delta i
arbetsterapi, utan får vistas på sin avdelning. Vägran att lämna prov
behandlas som positivt testresultat liksom om urinen är utspädd på grund
av stort intag av vatten före provet.
Missbruk påverkar vårdtidens längd
Missbrukande personer med en allvarlig psykisk störning som begått ett
mer eller mindre allvarligt brott och hamnat på Karsudden riskerar
alltså att få stanna kvar flera år längre om de fortsätter missbruka
droger eftersom deras psykiska sjukdom förvärras av missbruket.
Enligt Malin Lotterberg, som arbetat som sjuksköterska på Karsudden i
tio år, var missbruket bland de intagna större under 1990-talet. 1997
beslutade chefsöverläkaren att man skulle starta ett missbruksprojekt
för att förbättra personalens kunskaper och möjligheter att vända
trenden. De utbildades, och utbildas fortlöpande, i drogkunskap samt
vård och behandling av drogmissbruk. Detta sätt att motivera de 40
sjuksköterskorna och 150 mentalskötarna på Karsudden har gett positivt
resultat, men det är fortfarande många faktorer som gynnar de
missbruksbenägna patienterna och försvårar för personalen. En viktig
faktor är patienternas ekonomi. Flertalet har en inkomst av sjukpension
eller förtidspension på 6000 – 8000 kronor per månad. De skall själva
betala 80 kronor per dag för vården och förutom tandvård är allt annat
fritt. Nästan hälften av patienterna vill inte betala vårdkostnaden och
skaffar sig stora skulder innan kronofogden ingriper. De intagna har
således en hel del pengar att köpa droger för, även om priserna på
droger är minst det dubbla på Karsudden jämfört med normala gatupriser.
Dator och mobiltelefon kan missbrukas
De intagna har också rätt att inneha dator och mobiltelefon. Den som är
förslagen kan på detta sätt koppla upp sig på Internet och denna
möjlighet har också missbrukats för att t.ex. göra droginköp. Efter den
1 juli 2006 har chefsöverläkaren befogenhet att under två månader
beslagta mobiltelefoner och datorer som missbrukas. Beslaget skall
skyndsamt anmälas till Socialstyrelsen och det kan överklagas till
Länsrätten av den intagne. Dessutom skall beslaget prövas kontinuerligt.
Sug efter oklassade läkemedel
Man är idag mycket restriktiv på Karsudden med tilldelning av
narkotikaklassade preparat såsom bensodiazepiner och opiater. Däremot
behandlar man patienter med neuroleptika som har effekt på vissa
psykiska sjukdomar som t.ex. schizofreni. Neuroleptika ger också
biverkningar i form av muskelspänningar och oro och för att motverka
detta ges antikolinerga läkemedel som Akineton och Disipal, som
egentligen är mediciner mot Par-kinsons sjukdom. Dessa medel har också
en centralstimulerande effekt. Både Malin Lotterberg och
chefsöverläkaren Kenth Persson har reagerat på att det är ett stort sug
bland 75 procent av de intagna efter Akineton och Disipal och även
Pargitan. Priset på en tablett lär vara 35-40 kronor patienter emellan.
Förmodligen ger dessa läkemedel en viss ruseffekt eftersom de ibland
även anträffas hos missbrukare på gatan.
Avhandling om riskbedömning
Många psykvårdsdömda begår nya våldsbrott efter att de har bedömts som
friska nog att leva ute i samhället igen. Malin Lotterberg, som också
forskar på halvtid, skriver på en doktorsavhandling om nya metoder för
riskbedömning för att på ett tidigt stadium kunna fånga upp dem som kan
tänkas återfalla i brott. Det har visat sig att missbruk och langning av
droger är det man vanligtvis återfaller i. |