Missbruk försenar utskrivning av psykvårdsdömda

Av Gunnar Hermansson

– ”Sextio procent av de intagna har missbruksproblem och det påverkar vårdtiden,” säger Malin Lotterberg, sjuksköterska och doktorand i rättspsykiatri på Karsuddens regionsjukhus utanför Katrineholm.

Karsudden, som är det största sjukhuset i Sverige för rättspsykiatrisk vård, ligger i ett naturskönt område i norra utkanten av Katrineholm. Här vårdas 120 patienter från Stockholm, Göteborg och Södermanland. 87 procent är män och de flesta av de intagna har dömts till rättspsykiatrisk vård efter att ha gjort sig skyldiga till olika typer av grova våldsbrott som mord, dråp, rån och misshandel eller sexuella övergrepp. Dessutom har mer än hälften problem med missbruk av alkohol och/eller narkotika.
Det ställs naturligtvis extra höga krav på den personal som skall vårda dessa kriminella patienter som lider av allvarliga psykiska störningar och dessutom i många fall har missbruksproblem bakom sig när de kommer till Karsudden. För en del är det lätt att återfalla i missbruk under vårdtiden, t.ex. om Länsrätten avslagit en ansökan om permission eller frigång. Andra kan förvärva ett missbruk på Karsudden av samma anledning eftersom narkotika då och då smugglas in och säljs bland patienterna.

Drogfynd och drogtester
Det händer att personalen hittar hasch, amfetamin eller bensodiazepiner, t.ex. Stesolid, undanstoppat oftast i offentliga utrymmen. För att visitera de intagnas rum eller göra en ytlig kroppsbesiktning eller kroppsvisitation krävs särskild misstanke och beslut av läkare. Upp-
finningsrikedomen är stor bland patienterna och det kan åskådliggöras av en anträffad haschpipa som någon tillverkat av ett urgröpt äpple där hålet klätts med en bit stanniolpapper från en Geisha-choklad. Själva pipskaftet var höljet till en kulspetspenna.
Droger kommer in på sjukhuset via besökare eller smugglas in efter permission. Det stora sjukhusområdet är inte omgärdat av mur eller staket och det är därför inga svårigheter för utomstående att gå in och kasta droger över inhägnaden till rastgårdarna som finns vid vårdavdelningarna. Till skillnad mot kriminalvårdsanstalter finns ingen yttre bevakning på Karsudden.
Regelbundna drogtester ingår i vårdplanen och mellan en och fyra gånger per vecka tas urinprov på de intagna. På Karsudden har man eget laboratorium där man på några timmar kan analysera förekomst av THC (cannabis), amfetamin, bensodiazepiner, kokain och opiater i urin. Även GHB har missbrukats bland de intagna liksom anabola steroider, AAS. Vissa patienter vill ägna all tid åt kroppsbyggning. Vid misstanke om missbruk av GHB eller AAS måste proven skickas till Rättskemiska avdelningen i Linköping för analys. Alkotester görs också alltid på de intagna efter permission eller på annan förekommen anledning.
I genomsnitt får man positiva provsvar på någon illegal drog, vanligen cannabis och amfetamin, två till fem gånger i månaden, men periodvis kan det vara betydligt fler om tillgången är god. Den som testas positivt går miste om friförmåner en tid och får heller inte delta i arbetsterapi, utan får vistas på sin avdelning. Vägran att lämna prov behandlas som positivt testresultat liksom om urinen är utspädd på grund av stort intag av vatten före provet.

Missbruk påverkar vårdtidens längd
Missbrukande personer med en allvarlig psykisk störning som begått ett mer eller mindre allvarligt brott och hamnat på Karsudden riskerar alltså att få stanna kvar flera år längre om de fortsätter missbruka droger eftersom deras psykiska sjukdom förvärras av missbruket.
Enligt Malin Lotterberg, som arbetat som sjuksköterska på Karsudden i tio år, var missbruket bland de intagna större under 1990-talet. 1997 beslutade chefsöverläkaren att man skulle starta ett missbruksprojekt för att förbättra personalens kunskaper och möjligheter att vända trenden. De utbildades, och utbildas fortlöpande, i drogkunskap samt vård och behandling av drogmissbruk. Detta sätt att motivera de 40 sjuksköterskorna och 150 mentalskötarna på Karsudden har gett positivt resultat, men det är fortfarande många faktorer som gynnar de missbruksbenägna patienterna och försvårar för personalen. En viktig faktor är patienternas ekonomi. Flertalet har en inkomst av sjukpension eller förtidspension på 6000 – 8000 kronor per månad. De skall själva betala 80 kronor per dag för vården och förutom tandvård är allt annat fritt. Nästan hälften av patienterna vill inte betala vårdkostnaden och skaffar sig stora skulder innan kronofogden ingriper. De intagna har således en hel del pengar att köpa droger för, även om priserna på droger är minst det dubbla på Karsudden jämfört med normala gatupriser.

Dator och mobiltelefon kan missbrukas
De intagna har också rätt att inneha dator och mobiltelefon. Den som är förslagen kan på detta sätt koppla upp sig på Internet och denna möjlighet har också missbrukats för att t.ex. göra droginköp. Efter den 1 juli 2006 har chefsöverläkaren befogenhet att under två månader beslagta mobiltelefoner och datorer som missbrukas. Beslaget skall skyndsamt anmälas till Socialstyrelsen och det kan överklagas till Länsrätten av den intagne. Dessutom skall beslaget prövas kontinuerligt.

Sug efter oklassade läkemedel
Man är idag mycket restriktiv på Karsudden med tilldelning av narkotikaklassade preparat såsom bensodiazepiner och opiater. Däremot behandlar man patienter med neuroleptika som har effekt på vissa psykiska sjukdomar som t.ex. schizofreni. Neuroleptika ger också biverkningar i form av muskelspänningar och oro och för att motverka detta ges antikolinerga läkemedel som Akineton och Disipal, som egentligen är mediciner mot Par-kinsons sjukdom. Dessa medel har också en centralstimulerande effekt. Både Malin Lotterberg och chefsöverläkaren Kenth Persson har reagerat på att det är ett stort sug bland 75 procent av de intagna efter Akineton och Disipal och även Pargitan. Priset på en tablett lär vara 35-40 kronor patienter emellan. Förmodligen ger dessa läkemedel en viss ruseffekt eftersom de ibland även anträffas hos missbrukare på gatan.

Avhandling om riskbedömning
Många psykvårdsdömda begår nya våldsbrott efter att de har bedömts som friska nog att leva ute i samhället igen. Malin Lotterberg, som också forskar på halvtid, skriver på en doktorsavhandling om nya metoder för riskbedömning för att på ett tidigt stadium kunna fånga upp dem som kan tänkas återfalla i brott. Det har visat sig att missbruk och langning av droger är det man vanligtvis återfaller i.