
Narkotika på väg –
ett bortglömt säkerhetsproblem
Av Ulla Timner
Varje år transporteras stora mängder
narkotikaklassade läkemedel på landsväg eller med flyg. Läkemedels- och
transportföretag måste gemensamt förbättra säkerheten så att den når
samma nivå som vid t.ex. produktion eller förvaring.
Allmänt
Den svenska narkotikalagstiftningen kräver, att den som vill importera,
exportera, tillverka, eller bedriva handel med narkotikaklassade
substanser och läkemedel skall ha Läkemedelsverkets tillstånd. Tillstånd
meddelas endast för medicinska och vetenskapliga ändamål. I Sverige
finns idag cirka 85 företag, som har tillstånd att tillverka och bedriva
handel. För import och export krävs licens vid varje enskilt tillfälle.
Verket hanterar årligen cirka 1200 import-/exportlicenser.
Läkemedelslagstiftningen ställer höga kvalitetskrav på hantering av
läkemedel i alla steg, inklusive transporter. För narkotikaklassade
substanser och läkemedel finns höga krav på säkerhet under tillverkning
och lagerhållning. Transportsäkerheten är däremot inte reglerad på
motsvarande sätt.
Hur skall vi då säkra transporterna vid import, export och distribution
i Sverige av narkotika och andra stöldbegärliga läkemedel? Exempel på de
senare är tillväxthormon (Genotropin, Norditropin med flera) och Viagra.
Narkotika benämns kontrollgifter (KG) inom läkemedelsindustrin, så även
i denna artikel.
Incidenter
Under senare år har stölder av läkemedel från lastbilar och
godsterminaler, framför allt flygterminaler, rapporterats. Vidare har
amfetamin smugglats in i landet tillsammans med medicinska vätskor.
De drabbade läkemedelsföretagens namn lyfts fram i pressen. Namnet får
en koppling till illegal verksamhet och inte till den egentliga
verksamheten, vilket försämrar företagets ”good will”.
I dag åligger det varje leverantör av KG att ställa sina egna krav på
transportsäkerhet. Transporter i lättuppbrutna kapellbilar förekommer,
liksom ”mjölkrutter”, dvs. mer eller mindre regelbundna turer efter fast
schema, mellan t.ex. flygplats och mottagare. Detta exponerar
transporterna för betydande risker i form av stöld eller kapning.
Under åren 1999-2003 importerades per år 14 kg amfetamin/dexamfetamin, 2
kg kokain, 800 kg morfin, 18 kg opium samt 1100 kg bensodiazepiner,
varav 23 kg flunitrazepam.
Bättre skydd
Tillverkare av KG-läkemedel och läkemedelsgrossister i Sverige har
väsentligt höjt sin anläggningssäkerhet under senare år. Polis och andra
aktörer ser därför en förhöjd risk i transportledet.
I väntan på att Läkemedelsverket och andra berörda myndigheter utfärdar
föreskrifter kan läkemedels-, grossist- och transportföretagen gemensamt
anamma riktlinjer för god säkerhet. Här ges ett förslag till
kravspecifikation rörande transporter av stöldbegärliga läkemedel.
Fordon i trafik inom Sverige
När KG transporteras regelbundet mellan tillverkare och dess
anläggningar, mellan tillverkare och grossist samt mellan grossistens
terminaler rör det sig ofta om stora mängder.
Transportör och chaufför
Transportör skall vara ”handplockad” för denna uppgift och grundligt
kontrollerad av uppdragsgivare. Sekretessavtal rörande KG-transporter
skall vara upprättat mellan uppdragsgivare och transportör respektive
berörda chaufförer.
Chaufför skall vara drogtestad och kontrollerad beträffande bakgrund
samt säkerhetsutbildad av uppdragsgivare.
Fordon
Endast fordon som är lämpliga för ändamålet och godkända av
uppdragsgivare skall användas. Förarhytt skall vara försedd med
inbrottslarm och överfallslarm. Lastutrymme skall ha hårt skal samt vara
försett med inbrottslarm och GPS anslutna till godkänd larmcentral.
Bakdörr skall låsas med godkänt lås. Nyckel till bakdörr skall normalt
endast finnas hos avsändare och mottagare. Om förare har tillgång till
nyckel skall lastutrymmet dessutom vara plomberat med numrerad
wireplomb.
Godshantering och transport
Fordon och dess omgivning skall alltid hållas under uppsikt. Vid
lastning och lossning skall förarhytt vara låst. Under färd skall
förarhyttens dörrar vara låsta och sidorutor stängda. Transport skall om
möjligt ske dagtid och utan uppehåll. Uppställning av fordon får endast
ske på i förväg godkänd rastplats. Gods som avhämtas eller avlämnas
skall efter lastning eller lossning kvitteras av chaufför respektive
mottagare.
En möjlighet att överväga är att lägga in fordonets rutt i ett
GIS-system, så att dess senast kända position kan noteras ifall
chauffören ej svarar på anrop.
Avvikelser och incidenter
Avvikelser och incidenter vid hantering eller i samband med transport
skall omgående rapporteras till uppdragsgivare. Fordon får inte lämnas
oövervakat vid eller efter incident. Eventuell extra bevakning vid till
exempel olycka eller haveri skall samordnas med uppdragsgivare.
Omlastning får inte ske utan medgivande från uppdragsgivare.
Övrigt
Om ovanstående tekniska utrustning inte finns tillgänglig eller om
risken bedöms särskilt stor skall transport eskorteras.
Uppdragsgivare skall ha en kontaktperson inom polisväsendet, som skall
hållas uppdaterad om pågående KG-aktiviteter.
Fordon i icke-regelbunden trafik inom Sverige
Säkerhetsansvarig eller annan ansvarig hos uppdragsgivare skall från
fall till fall avgöra säkerhetsarrangemang med ovanstående regler som
grund. Vid samlastning skall enskilda kollin förseglas och plomberas.
Fordon i trafik till och från Sverige
Transporter till eller från andra länder kräver samordning av olika krav
på transportsäkerhet. Många utländska leverantörer har inte samma syn på
transportsäkerhet, som vi har i Sverige. Ofta samlastas läkemedel med
annat gods, vilket innebär att lastutrymmet måste kunna låsas upp av
chaufför under resans gång. KG-godset bör vara plomberat med numrerade
plomber, så att eventuell åverkan omedelbart kan upptäckas.
Kontrollen och säkerheten har förbättrats under senare år. Vissa
transportföretag kör idag säkerhetsutrustade fordon i Europa.
Larminstallationerna uppfyller i vissa fall krav enligt ovan. Däremot är
kontrollen av ”den mänskliga faktorn”, dvs. chauffören, ofta sämre. I
många fall är också många chaufförer involverade, vilket i sig ökar
risken för stöld.
Vissa större läkemedelsföretag verksamma på den svenska marknaden har
idag egna riktlinjer för transport av stöldbegärliga läkemedel.
Flygtransporter
KG och andra stöldbegärliga läkemedel skall vara packade i neutrala
kartonger eller pallboxar. Dessa skall vara plomberade med numrerade
plomber, helst osynliga från utsidan. Substans- eller läkemedelsnamn
får inte framgå av ytteremballage.
Hantering på flygterminalerna kräver speciella säkerhetsåtgärder, bl.a.
kontroll av personal samt loggning av hantering mellan olika
avdelningar.
Destruktion
Destruktion av KG kan periodvis omfatta stora mängder. Hantering och
transporter skall ske enligt samma rutiner som ovan. KG skall destrueras
genom förbränning under överinseende av två behöriga personer från
berört företag.
Kommentar
En enda KG-transport som kommer i orätta händer kan göra att lika stora
mängder kommer ut på den illegala marknaden som vid ett lyckat
smugglingsförsök. Preparaten från sådana transporter är dessutom
särskilt begärliga eftersom det rör sig om standardiserade och
kvalitetskontrollerade beredningar. Att skapa säkra transportrutiner är
en angelägenhet för alla parter, från Läkemedelsverket och polisen till
läkemedelsföretagen, grossisterna och transportbolagen. ■ |