Narkotikahundar arbetar för drogfri kriminalvård

Av Heidi Joensuu

En av kriminalvårdens grundläggande principer är att kunna uppmuntra och hjälpa klienter att bryta sitt kriminella beteende. För att detta ska lyckas är en av förutsättningarna drogfria anstalter och häkten. Ett tillskott på 100 miljoner kronor i kriminalvårdens kassa år 2002 för att förebygga narkotika på anstalterna ledde till en nysatsning på narkotikahundar i verksamheten.

Narkotikahundar är bara ett av flera hjälpmedel för att hindra narkotika från att komma in och missbrukas på anstalterna. Visitationer och kontroller av intagna och besökare samt urinprovstagning på intagna är andra förebyggande åtgärder. Kontrollarbetet ska bedrivas med hänsyn till de intagnas integritet och möjligheter att ha kontakt med omvärlden. Målsättningen är, förutom en drogfri kriminalvård, att alla missbrukare ska identifieras för att möjliggöra olika hjälpinsatser.

Kriminalvården har idag 13 utbildade narkotikahundar och vid utgången av september månad hade hundekipagen under året gjort omkring 200 narkotikabeslag. Förra året beslagtogs runt fyra kilo narkotika inne på anstalter och häkten. Kriminalvården har beställt ytterligare tre hundar och snart har man 16 hundar som ska täcka landets alla anstalter och häkten. En färdigutbildad narkotikahund köps i normala fall in från Sollefteå Hundskola och kostar ca 250 000 kr. Hunden tillhör sedan myndigheten, men hundföraren ansvarar för hunden både i arbetet och på fritiden.

Under ett träningspass på Skogomeanstalten träffade jag Lars Bäckström med placering på Tidaholmsanstalten, Lars Engelin, Boråsanstalten, och Gunnar Eliasson, Brinkebergsanstalten, vilka utgör hundteamet i Västra Götalandsområdet. Det var tre engagerade hundförare med tre mycket arbetsvilliga narkotikahundar som har totalt 23 anstalter och häkten från Halmstad till Karlskoga inom sitt arbetsområde. Både hundar och förare försöker träffas en gång i veckan för att träna. Under mitt besök fick jag en pratstund med hundförarna och fick också nöjet att se de tre hundarna i arbete.

Den vanligaste narkotikan som hundarna hittar på anstalterna är cannabis. Missbruket inne på anstalterna speglar missbruket ute i samhället och amfetamin, heroin, narkotikaklassade läkemedel, anabola steroider förekommer likväl. Däremot hittar man sällan kokain. Hundarna är inte tränade på att söka efter anabola steroider, men ofta är förpackningarna hanteringssmittade av annan narkotika som hunden markerar på. På liknande sätt hittar man också vapen, mobiltelefoner m.m.

Oftast göms narkotikan i de allmänna utrymmena. Innehav av narkotika på anstalten leder till polisanmälan och misstänkt narkotikabrott - oavsett mängden. Därför vill man inte bli ertappad med innehav.

Sedan narkotikahundarnas inträde i kontrollverksamheten har gömställena ändrats mycket. Man försöker gömma på hög höjd, men där är de små springer spanielhundarna användbara. Gunnar visar hur Vera lätt söker på gardinstänger, tavlor m.m. när han lyfter upp henne. Lika lätt som det är för henne att komma in under sängarna i cellen. 

Interner och besökare kan bli kontrollerade av narkotikahundarna, däremot söker man inte på personal. Hundförarna genomsöker också olika allmänna utrymmen inne på anstalterna och i cellerna och har också rätt att söka på bilar som kommer in på anstaltens område.

Hundförarna lägger själva upp sitt arbete, men rycker vid behov ut på s.k. akutsök till någon anstalt eller ett häkte.

Hundarna genomgår varje år en test enligt kriminalvårdens prövningsordning, som är en kombination av polisens och tullens prövningsordning för narkotikasökhundar. Hundarna tränas i att söka inomhus och utomhus, i fordon, i industrimiljö och på personer. Man ser exempel på interner som försöker lura hundarna genom att dölja narkotikalukten i peppar, kaffe eller genom nedfrysning.

Hundförarna anser att narkotikahanteringen inne på anstalten är lika organiserad som hanteringen på utsidan. Priserna på narkotika är naturligt nog mycket högre inne på anstalten än ute i samhället.

- Rökheroin kan kosta upp till 4 000 kr/g och en Subutextablett kan kosta mellan 800 till 1200 kr, säger Lars B. Det blir dryga pengar för den som köper narkotika, med höga skulder som följd vilket kan förklara många av bråken inne på anstalten.

När hundförarna kommer till de olika anstalterna blir stämningen ofta spänd. De intagna är nervösa men även personalen som naturligtvis inte uppskattar om narkotika hittas på just deras avdelning. Hundförarna tycker själva att deras arbete är viktigt. Anstalter, och särskilda behandlingsanstalterna, ska ju vara narkotikafria. Kriminalvården måste kunna erbjuda en narkotikafri tillvaro för personer som verkligen vill komma ifrån sitt missbruk, menar de. Det är en grundförutsättning för att behandlingen överhuvudtaget ska fungera. Handeln inne på anstalterna ska störas så mycket som möjligt.