Se upp för skimming!

Av Gunnar Hermansson

När du betalar med kort på restaurang eller i taxi eller tar ut pengar i automat riskerar du att bli utsatt för skimming. Förra året drabbades några svenska poliser när de arbetade i Thailand men det kan lika gärna hända i Sverige. 

Skimming innebär att informationen i ett plastkort kopieras och förs över till ett annat kort, falskt eller äkta. ”Detta är en internationellt organiserad brottslighet i miljardklassen”, - säger Marcus Qvennerstedt som tillsammans med Jenny Sundqvist arbetar med denna typ av ärenden på Finanspolisen, enheten för falska betalningsmedel. Han delar in de kort vi betalar med i tre kategorier; kontokort, kreditkort och betalkort. Betalkort, t.ex. First Card, är aldrig knutna till ett konto och de är också mest attraktiva för bedragarna eftersom man i regel inte behöver uppge någon kod vid användandet.

Skimming går till så att kortet dras genom en kortläsare, skimmer, som kopierar och lagrar informationen. Kortläsaren, som består av ett tonhuvud, batterier och ett minne, kan enkelt köpas på internet för mindre än 1000 kronor. Skimmern kan finnas i en taxi eller på en restaurang hos en servitör eller vid kassan. Det har avslöjats att en servitör mot betalning i kontanter eller narkotika kopierat ett antal kort i en skimmer som han fått av en uppdragsgivare.

Bedragaren för sedan över informationen från skimmern till en dator med hjälp av ett mjukvaruprogram som ofta följer med när man köper en skimmer. Den information som lagras är bl.a. kortnumer, utgångsdatum, namnet på kortinnehavaren samt annan viktig kortinformation. Innehavarens namn kan mycket enkelt ändras i datorn innan den stulna informationen förs över till nya kort. Vita kort med magnetremsa kan köpas på Internet i 500-pack för ca 50 öre/styck. Där köps också kortskrivare för programmering av korten. De vita korten blir då elektroniskt identiska med de skimmade originalkorten.

Om korten skall se äkta ut används en färgprinter för plastkort. Sifferkombinationen i relief kan åstadkommas med en präglingsmaskin och slutligen kan en foliemaskin ge den upphöjda texten en annan färg i t.ex. guld eller silver.

All utrustning som behövs finns att köpa på Internet och investeringen blir totalt ca 50 000 kr. Denna summa kan lätt fås tillbaka på ett enda bedrägeri.

Skimming vid uttagsautomater har ökat i Sverige under senaste året. Bedragarna sätter fast kortläsare utanpå bankomater där kortet skall stoppas in. Med hjälp av en liten dold kamera eller en falsk knappsats kan man också få reda på pinkoden. Kortläsarna designas för att passa till bankomaten. De är mycket välgjorda och många svenskar har använt bankomater utan att upptäcka skimmern som sitter fast med dubbelhäftande tejp.

Bankernas egna kameror har filmat när bedragare monterat utrustningen på uttagsautomater. Hela proceduren tar 20-30 sekunder och kan göras när som helst, till och med när folk står i kö bakom.

Bedragarna hinner ofta ta bort utrustningen innan den upptäcks och det är därför svårt att veta hur vanligt det är. Antalet upptäckta fall i Sverige har ökat från 5 fall under 2002 till 150 fall år 2005. Det senaste är att bedragarna installerar sändarutrustning i kortläsare i butiker i samband med inbrott. Detta kan vara mycket svårt att upptäcka förrän ett antal konton har tömts.