Ungdomsåklagare
– ett arbete med engagemang

Av: Gunnar Hermansson

Anneli Corell är ungdomsåklagare och ingår i ungdomsteamet på City åklagarkammare i Stockholm. Arbetet som ungdomsåklagare är speciellt med tanke på att man uteslutande utreder brott där den misstänkte är under 18 år. De fem åklagarna i ungdomsteamet är förundersökningsledare i praktiskt taget alla mål. En dag i veckan sitter en ungdomsåklagare hos Citypolisens ungdomsgrupp och det samarbetet fungerar utmärkt. De är också ålagda att samverka med Socialtjänsten mer än vad andra åklagare behöver. Kontakter med föräldrar till de tilltalade, med målsägare, vittnen och vittnens föräldrar hör också till vardagen.

– "Som ungdomsåklagare har man en möjlighet att i samarbete med föräldrarna få ungdomar att sluta med kriminalitet," säger Anneli Corell. Hon trivs mycket bra med sin arbetsroll och den möjlighet hon har att påverka. Många av de ungdomar som grips för första gången för t.ex. snatteri eller narkotikabrott fortsätter inte begå brott.

Snatterier och stölder

Snatterier och stölder är de vanligaste ungdomsbrotten i Stockholms city och flickor är här överrepresenterade. Man gör det för att det är så vanligt och enkelt, men många slutar när de ertappats en gång. Ett exempel på en händelse var den 17-åriga flicka som stulit för 6 000 kronor i butiker och förklarade det med att hon ville bli uppmärksammad och sedd av sina frånskilda föräldrar.

Våld mellan ungdomar allt vanligare

Misshandel, olaga hot och personrån är vanliga brott som begås av ungdomar likaså skadegörelse (klotter) och narkotikabrott. Ungdomar misshandlar oftast jämnåriga, och även om pojkar dominerar i utredningarna blir tjejer i gäng allt mer våldsbenägna.

Ett (vanligt) scenario nuförtiden är att gäng eller enskilda elever från olika skolor slåss sinsemellan för att "göra upp". Vid några tillfällen har det varit uppgörelser mellan elever i finare skolor och liknelsen med fotbollshuliganernas uppgörelser finns där.

Olaga hot mellan ungdomar framförs ofta via e-mejl eller SMS. Att skriva "Du ska dö" till någon försvaras efteråt ofta med att "jag tänkte mig inte för", eller "jag menade inget".

Efter att ha rånat en jämnårig på mobiltelefonen kan gärningsmannen tycka att "det var väl inte så farligt, han får ju en ny mobiltelefon av sin farsa".

Medling ökar förståelse

– "Vid alla typer av våldsbrott, liksom vid stölder", menar Anneli Corell, "kan medling ha stor betydelse för att gärningsmannen skall få förståelse för att han eller hon skadat och kränkt en annan människa, inte bara tagit någon ägodel som kan ersättas". Medling är ett samtal mellan parterna där konsekvens och känslor diskuteras. I Stockholm har medling förekommit flera år och det blir obligatoriskt i hela landet från 2008.

Narkotikabrott

När Länskriminalens ungdomssektion eller Citypolisens ungdomsgrupp anmäler ungdomar för narkotikabrott är det oftast frågan om att ungdomarna påträffats påverkade av narkotika på fester, festivaler eller kända platser på stan. Ungdomarna kommer ofta från socialt välordnade familjer.

Om det finns ett behov av särskild vård och den unge har erkänt brottet får han eller hon åtalsunderlåtelse. Det innebär att den unge med föräldrar kallas till ett möte hos åklagaren tillsammans med Socialtjänsten. Man går då igenom de åtgärder som Soc. skall vidta och ett s.k. ungdomskontrakt upprättas. Den unge får då under en period lämna regelbundna urinprov och delta i samtal kring brottet, s.k. konsekvenssamtal. Om kontraktet bryts åtalas den unge för narkotikabrottet.

Oavsett vilket brott en ungdom har begått är det vanligt att föräldrarna förnekar till en början. De kan eller vill inte förstå att deras barn har gjort det som påstås, ibland inte förrän vid rättegången när hela händelsen spelas upp och målsägare och vittnen berättar.