Arbetsmetoder mot drograttfylleri

Alkohol- men inte drogtest

Ingen polis skulle väl överse med att någon kör påverkad av alkohol. Av någon anledning är det inte lika självklart att ingripa och testa vid misstänkt drograttfylleri.
Kanske är orsaken att kunskapen fattas. Narkotikapolisens kunskaper och breda erfarenhet behöver spridas och bli självklarheter för alla poliser. Det gäller att bygga upp en skälig misstanke så man får göra kroppsbesiktning för att kunna bevisa drograttfylleri. Drogtecken är en viktig del, men man får inte bortse från andra omständigheter som personens uppträdande vid en konfrontation, detaljer i bilen (sprutor, redline-påsar, bomullstussar etc.) samt om personen tidigare är känd.
Håkan Larsson tycker inte att bara särskilda enheter inom polisen skall jobba specialiserat mot drograttfylleri, utan anser att man ska låta det bli en naturlig del i all polisverksamhet. Arbetet mot narkotika har hög prioritet i Örebro. Man har fått med sig de flesta i att arbeta offensivt även mot drograttfyllerister. Metoderna måste vara förankrade i verkligheten.
– Det räcker inte heller att det bara är vi som är ute och jobbar som behöver vara delaktiga. Sambandscentraler, chefer, länspolismästare m.fl. måste vara med för att hela kedjan ska funka. Det måste skapas förståelse för att man kanske inte kan åka på ett tänkt jobb när det dyker upp ett fall av misstänkt drograttfylleri.

Hinder

Det är lätt att se hinder för att avstå från att genomföra kontroll. Det kan vara att man har mycket jobb eller akutjobb. Arbetspasset kanske lider mot sitt slut. Man kan ju åka och köpa korv istället.
Du blir inte ifrågasatt om du inte gör drogkontroll menar Håkan. Men åker du tillsammans med en äldre kollega som inte har intresse att förlänga passet med att undersöka en bil och drogtesta föraren, kan det hända att du blir ifrågasatt för att du vill göra ett drograttfylleritest.
Argumenten mot drogtest kan vara: ”Det blir ändå inget straff”, ”Det tar lång tid men ger lite att kolla igenom en busbil”, ”De är straffimmuna”.

Drogrelaterade olyckor

Håkan tror att det är långt fler olyckor än vad som påvisats som sker p.g.a. drograttfylleri.
Under två år testade man i Örebro 350 ”kroniker” utifrån kriterierna att de saknade körkort samt tidigare var kända för missbruk och/eller grov olovlig körning. Av dessa var hela 97 % positiva på droger.
Sätter man sig utanför en känd kvart (glöm inte kvartar där kat-tuggare vistas) brukar det inte dröja länga innan man får ett objekt att kontrollera. Ofta är det ”busbilar”, men det händer att det är bilar som man inte förknippar med missbrukare.
Om övriga poliser i landet arbetade utefter Örebros metoder med kända missbrukare i trafiken, skulle det enligt Håkans tes uppdagas runt 30 000 drograttfyllerier i Sverige per år. Håkan har en stark känsla av att många trafikolyckor är drogrelaterade, men har tjänstemannen inte rätt ”tänk” är det lätt att det går förbi.

Konsekvens och kontinuitet

Det är viktigt med konsekvens och kontinuitet i arbetet mot drograttfylleri liksom i all annan narkotikabekämpning. Alla tjänar på att kunskapen om detta arbete, som inte är självklart för alla, förmedlas. Själva utbildningen är enkel och den bygger på handledning. Det är också mycket viktigt att vakthavande befäl är med på noterna eftersom ledning och styrning krävs.
Kom ihåg att det finns ett värde i alla prov, säger Håkan. Även de små insatserna har betydelse. Utnyttja tillslagsituationen, att få dem att erkänna sitt missbruk. Ta tillfället att påverka! Det är lättare vid tillslag att få dem att erkänna sitt missbruk. Det kan t.ex. förneka inbrottet men inte narkotikan i blodet.
Körkort kan vara en bra påtryckning för att få någon att ta tag i sitt missbruk, eftersom det är en viktig identitet för många. Speciellt för den ”okända missbrukaren i den fina bilen”.
Nyupptäckta missbrukare är påverkbara men även så kallade ”gammelmissbrukare”.
Ofta finner man både stöldgods och droger vid kontrollen.

• Undvik att drogpåverkade personer undkommer lagföring i sam- band med trafikbrott och andra brott.
• Skaffa kunskaper utifrån ordinarie verksamhet.
• Utveckla metoder för återkoppling.
• Öka antalet återkopplingar
• Värdet är inte bara trafiksäker- het, utan att man oftast finner narkotika i bilen.
• Ofta ger kontroll tips som bonus.

En av de viktigaste uppgifterna är att få igång poliser i utryckningstjänst. Ju fler upptäckare av eget bruk och innehav desto bättre tryck på missbrukaren. Att störa är att bry sig om, om syftet är drogfrihet för individen! Ta inte proverna för statistiken utan gör det för individen!
Att det på våra svenska vägar dagligen kör runt ett stort antal narkotikapåverkade förare borde vara en bra ingång att väcka debatt om narkotika. Dagligen vistas ju de flesta människor, unga och gamla, i trafiken och riskerar att bli offer för förare med narkotika i blodet.

JV