Rättelse till artikeln nedan:

Labglas AB säljer inte droger
I förra numrets artikel om droger på nätet berättades om hemsidan www.vikingchem.nu som säljer syntetiska droger. På hemsidan hänvisas svenska kunder numera till www.labglas.se. Redaktionen blev kontaktad av den ansvarige för firman Labglas AB, och han tar helt avstånd från varje form av samröre med vikingchem.nu. Han har utan framgång försökt kontakta någon ansvarig för vikingchem.nu för att få bort sitt firmanamn från hemsidan.

Droghandel på internet

Av Gunnar Hermansson

Internet har blivit en allt större marknadsplats för droger och droginformation. De droger som utbjuds till försäljning över nätet är dels kemiska preparat i grupperna fenetylaminer och tryptaminer och dels en stor flora av örtdroger. De flesta av dessa droger är helt lagliga att handskas med.

I slutet av oktober 2003 avslöjade TV-programmet Uppdrag granskning ett par av de svenska aktörerna i branschen.

Under flera år har sajten www.naturensdroger.nu varit verksam och omdiskuterad. Mannen bakom sajten, Lars Bergqvist i Bromölla, intervjuades i programmet. För ett par år sedan dömdes han för förberedelse till narkotikabrott eftersom han sålde cannabisfrön med odlingsanvisningar och utrustning för odling. Fröna har han sedan dess tagit bort ur sortimentet på hemsidan, som i övrigt består av en stor mängd örtdroger. Han står troligen också bakom sajten www.droger.nu som har en närmast identisk utformning.

Bergqvist startade nyligen en ny sajt, www.vikingchem.nu där lagliga kemiska droger såldes. Det var 2C-I, 2C-E, 5-Meo-DIPT, 5-Meo-DMT freebase m.fl. Bergqvist ville i TV-programmet inte erkänna sin inblandning i sajten och när han pressades av programledaren om detta, lämnade han helt sonika intervjun. Sedan programmet sänts släcktes www.vikingchem.nu med löfte om att komma tillbaka, vilket den också gjorde. I mitten av november öppnade sajten på nytt men nu med med ett meddelande om att man inte säljer till kunder i Sverige längre. Anledningen är att folk missbrukat deras produkter som enbart är till för kemiska experiment. Svenska kunder hänvisas till sajten www.labglas.se.

En annan svensk sajt i denna bransch är www.smartbar.nu vars svenske huvudman Henrik Hellstrand också framträdde i programmet Uppdrag granskning. Denne göteborgare hade också svårt att försvara sina drogaffärer. Efter programmet tog han bort alla kemikalier från utbudet. Kunderna kan läsa hans förklaring: Varför har vi inga kemikalier? För att många av dem är rent livsfarliga och extremt svårdoserade vilket mycket väl kan leda till överdoser med dödlig utgång. Det är ett ansvar vi inte vill lägga på våra kunder.

Svenska myndigheter har ännu inte hittat några metoder att få bort dessa drogsidor på internet, trots att upphovsmännen är kända och bryter mot livsmedelslagen.
Däremot kan ett avslöjande TV-program omedelbart påverka dessa herrar och deras gråzonsaffärer.

Ungdomars drogvanor

En ny CAN-rapport om ungdomar 16-24 år visar att narkotikavanorna ökat i omfattning jämfört med 1990-talet. År 1994 svarade 4 % att de prövat narkotika någon gång. 2003 är motsvarande siffra 17 %. Uppgången har varit mer eller mindre kontinuerlig. År 2003 har 7 % använt narkotika tolvmånadersperioden före undersökningen och 2 % den senaste månaden.

I Sverige finns närmare 940 000 ungdomar i åldersintervallet 16–24 år. Om 17 % av dessa prövat narkotika någon gång motsvarar det ca 160 000 personer. I huvudsak är det cannabis som ungdomarna testat och fortsätter att använda. Därefter kommer amfetamin och ecstasy.

Ungdomars läkemedelsmissbruk är också mycket utbrett vilket bl.a. kommer fram i en annan färsk enkät­undersökning om svenska ungdomars läkemedelsvanor. Enkäten har utförts av KILEN, Konsumentinstitutet läkemedel och hälsa, och den visar att ungdomar 16–19 år använder läkemedel efter eget huvud och till vad de själva tycker är bra. Många använder t.ex. smärtstillande läkemedel mot stress. På frågan om eget missbruk svarade 7 % att de provat att använda läkemedel i berusningssyfte. Flickorna använde ofta smärtstillande preparat i berusningssyfte, medan pojkarna och de äldre ungdomarna i högre utsträckning använde bensodiazepiner. GH