Gunnar Hermansson, Rkp/Kut

Prov och vittnesuppgifter måste insamlas snabbt för att kunna ge tillförlitliga resultat.

Ulrika misstänkte, att hon blivit drogad på en nattklubb i Göteborg och anmälde detta till polisen. Hon hade förts till en lägenhet, där hon flera timmar senare vaknade naken i en säng tillsammans med en sovande man. I lägenheten fanns ytterligare en sovande man och Ulrika (som egentligen heter något annat) trodde, att en av eller båda männen utnyttjat henne sexuellt men hon hade inget minne av vad som hänt.

Stort mörkertal

Våldtäkter och andra sexuella övergrepp mot kvinnor, som först drogats har troligen ökat under senare år, men ingen vet i hur stor omfattning. Det finns många fallrapporter men ingen statistik. Av flera skäl rapporteras drogningar alltför sällan i vårt land.

Förutom en allmän tveksamhet, som många våldtäktsoffer känner inför att göra anmälan, har drogade brottsoffer ytterligare specifika skäl till att dröja med anmälan eller helt avstå. Deras möjligheter att omedelbart kontakta polis eller söka annan hjälp kan vara avsevärt försvårade på grund av drogeffekterna. Vissa offer rapporterar att de haft svårt att röra sig, varit medvetslösa eller varit utslagna upp till tolv timmar. När drogade personer vaknar upp är de oftast förvirrade och desorienterade, vilket avsevärt försenar anmälan.

Dessutom kan de drogade offren känna att de inte kan lämna tillräcklig information om vad som hänt, eftersom de har ofullständiga minnesbilder av händelsen och förövaren eller förövarna. Kvinnorna kanske också befarar att inte bli tagna på allvar eller att man får anses ha sig själv att skylla om man dricker sig berusad.

Alkohol vanligaste drogen

Av de drogningsfall, som kommer till polisens kännedom och där blod-/urinprov skickas till Rättskemiska avdelningen i Linköping för analys, är alkohol den klart vanligaste drogen. I regel har kvinnorna medvetet druckit alkohol men oftast inga större mängder, innan de drabbas av en blackout, för att flera timmar senare vakna upp i en främmande miljö, med kläderna i oordning och inga eller vaga minnesbilder av vad som hänt.

I fallet med Ulrika anmäldes brottet först på kvällen dagen därpå, ca 18 timmar efter den misstänkta drogningen, då provtagning också gjordes. Ulrika hade druckit ett par glas vin under kvällen men vid analys av hennes blod och urin påvisades varken alkohol eller andra droger. Även om inga droger eller bara alkohol påvisats kan andra droger ha smusslats ner i drinken, droger som tillsammans med alkohol har en sövande och muskelavslappnande verkan. Bensodiazepiner, GHB och vissa opiater har denna verkan.

Under 2001 analyserade Rättskemiska avdelningen i Linköping ett 50-tal ärenden från hela landet, där drogning misstänktes i samband med konstaterade eller befarade sexuella övergrepp. Tolv av dessa ärenden härrörde från Västra Götaland. I sju av de tolv fallen påvisades inga droger alls. I de övriga proven konstaterades alkohol i tre fall, bensodiazepiner i två fall och THC samt kodein i ett fall. De flesta proven togs 12–24 timmar efter att den misstänkta drogningen hade ägt rum, vilket kan vara i senaste laget för att kunna påvisa förekomsten av alkohol eller vissa andra droger. Som exempel kan nämnas GHB, en drog som vanligen inte går att spåra i urin längre än ca 12 timmar efter intag och i blod vanligen högst sex timmar. GHB är en ofta förekommande drog i Västra Götaland och små mängder av GHB i kombination med alkohol kan snabbt försätta en ovetande person i vanmakt.

Diverse andra läkemedel med lugnande och/eller muskelrelaxerande effekter, särskilt i kombination med alkohol.

En färsk amerikansk undersökning (El Sohly et al., 1999) som refereras i boken "Drug Facilitated Sexual Assault", bekräftar i stort siffrorna från Västra Götaland. I studien analyserades 1179 urinprov tagna på kvinnor över hela USA under åren 1996-1998 i samband med sexuella övergrepp där drogning misstänktes. Totalt var 60 procent av proven positiva för någon drog, varav 40 procent testades positiva för alkohol. Sammanlagt påvisades 20 olika substanser i proverna. Vanligast, förutom alkohol, var cannabis, bensodiazepiner, kokain, amfetamin och GHB. I studien påpekades vikten av att urinprovstagning görs så snart som möjligt för att öka möjligheterna att spåra eventuella droger.

Forensiskt referensverk

"Drug Facilitated Sexual Assault" (DFSA) är en handbok som beskriver hur droger används som vapen för att kunna begå sexuella övergrepp. Boken vänder sig till alla som involveras i utredningar av dessa brott. Det är särskilt viktigt för poliser, åklagare, rättskemister och sjukvårdspersonal m.fl. att vara informerade om de många olika droger, som kan komma till användning, samt drogernas effekter på människokroppen. Boken pekar också på vikten av att förstå och ta hänsyn till alla aspekter vid rapportering av denna typ av brott och inte minst viktigt är det att på ett korrekt sätt ta tillvara och analysera fysiskt bevismaterial.

En viktig omständighet som gör drogningsrelaterade sexualbrott komplicerade att utreda är bristen på kunskap om de droger som kommer till användning. En vanlig fråga är vilken effekt drogerna har haft på offret. Preparat som används vid drogning har oftast en eller flera av följande egenskaper:
• de ger en lugnande verkan,
• de orsakar minnesförlust,
• de är lukt- och smaklösa,
• de är lättlösliga i alkohol och andra drycker och
• de absorberas snabbt i kroppen.

Snabbverkande bensodiazepiner och GHB har alla dessa egenskaper och är effektiva droger för ändamålet, särskilt i kombination med alkohol.

Svårigheterna är stora att påvisa dessa droger vid kemiska analyser av offrens kroppsvätskor. Har mer än ett dygn förflutit sedan drogningen är det knappast meningsfullt att analysera blod, medan vissa substanser kan påvisas i urin upp till fyra dygn efter intaget. GHB utgör ett viktigt undantag, eftersom drogen metaboliseras mycket snabbt och mindre doser utsöndras helt ur kroppen inom ca 12 timmar. Det finns heller inga metoder att snabbtesta GHB.

Viktigt att tänka på

Även om en kvinna som utsatts för våldtäkt är övertygad om att hon blivit drogad, är det inte säkert att det kan verifieras vid den rättskemiska undersökningen. Det är viktigt för utredaren att vara medveten om detta. Det är också av största vikt att den personal som får första kontakten med ett drogningsoffer är väl insatt i provtagningsrutinerna för att förbättra förutsättningarna för rättskemisterna. Förhör med offret om drogningen underlättar och kompletterar laboratorieundersökningen. Boken "Drug Facilitated Sexual Assault" innehåller bl. a. sådana råd som här i artikeln presenteras i checklistor.

telefon 08-401 46 51

Referens:

Marc A LeBeau & Ashraf Mozayani

Drug Facilitated Sexual Assault, a forensic handbook

Academic Press 2001, ISBN 0-12-440261-5