Av Lars Norberg, Interpol

Colombia är Sydamerikas näst folkrikaste land (ca 35 miljoner inv.) efter Brasilien och landet är dubbelt så stort som Sverige. Man har ca 100.000 poliser och de flesta tillhör Policia Nacional, PN, som står under försvarsdepartementet.

PN består av flera avdelningar där DIRAN (narkotikaroteln) och DIJIN (Division de la Policia Judicial) är några enheter som arbetar mot narkotika. Chef för den senare avdelningen är förre chefen för narkotikaroteln general Jose Leonardo Gallego som 1998 höll ett anförande under SNPF:s konferens i Göteborg.

DAS (Departemento Administrativo de Seguridad) säkerhetspolisen, är uppdelad i Interpol, underrättelseavdelning och utlänningsavdelning. DAS arbetar också mot narkotika. Vidare finns riksåklagarmyndigheten La Fiscalia, som är helt fristående från polisen och som har en mycket stark ställning i Colombia.

Colombia, som under många år varit världens i särklass största producent av kokain, har trots flygplansbesprutningar och alternativa odlingsprojekt inte kunnat stävja narkotikahandeln då både odlingar och produktion ökat under de senaste åren. Enligt amerikanska uppgifter ökade odlingen med 25 % under 2001, trots alla besprutningar som gjorts. Flygbesprutning sägs dock vara det enda effektiva medlet att bekämpa narkotikan i landet beroende på omfattningen av odlingarna.

Då undertecknad besökte Colombia 1997 berättade chefen för narkotikapolisen Leonardo Gallego att det producerades mycket mer narkotika än tidigare i Colombia men polisen hade också blivit mycket effektivare.

Tyvärr fortsätter ökningen av framförallt kokaodlingarna trots besprutningar, alternativa åtgärder och polisiära åtgärder. Förutom narkotikaorganisationerna har paramilitären och gerillan ökat sin inblandning i narkotikahandeln för att finansiera sina aktiviteter.

Narkotikakartellerna från 1990-talet har ersatts av nya organisationer med en företagsstruktur. Dessa organisationer undviker de tidigare så vanligt förekommande terrorhandlingarna. Inkomsterna från narkotikahandeln "rensas" genom penningtvätt och då används ofta banker i Centralamerika och Karibien där banksekretessreglerna är strikta och där man inte frågar var pengarna kommer ifrån. Pengarna "tvättas" därefter via flera transaktioner mellan olika banker för att slutligen göra det omöjligt att spåra härkomsten. Man investerar sedan t.ex. i fastighetsbolag.

Under senare år har bl.a. ryska, mexikanska, italienska och spanska organisationer börjat konkurrera med de inhemska narkotikahandlarna. Colombianerna har i många fall fått lämna flera led i hanteringen och försäljningen till distributörerna tas ofta över av utländska syndikat. Detta skulle förmodligen ha varit omöjligt under de s.k. kartellernas tid då framför allt Pablo Escobar styrde narkotikahandeln med mord och terror när det behövdes för att tillvarata sina intressen.

Gerillan och paramilitären

FARC som är den största organisationen har idag en mer aktiv roll i narkotikahandeln än tidigare då man främst ägnade sig åt att ta in skatter och ge beskydd av odlingar och laboratorier. Idag köper man produkterna av odlarna och säljer sedan till smugglarna eller distribuerar själv narkotikan.

Gerillans aktiviteter finns främst i landets sydöstra delar och framförallt i den demilitariserade zonen som man haft kontroll över sedan 1999.

ELN Ejercito de Liberacion Nacional är den andra gerillarörelsen i landet och har sina aktiviteter främst i departementen Cauca, Huila och Narino. Rörelsen finansierar sin verksamhet framförallt med narkotikahandel. I en provins i landet har tre borgmästare avgått under kort tid efter att gerillan ställt ultimatum: avgå eller dö. Hittills har 120 av landets 1.098 borgmästare avgått.

Den paramilitära högermilisen Las Autodefensas Unidas de Colombia (AUC) sysslar också med narkotikahandel för att finansiera kampen mot gerillagrupperna. AUC har ofta förknippats med kopplingar till militären och många avhoppade militärer har sökt sig till paramilitären. För att regeringen ska vinna förtroende hos befolkningen finns en allmän uppfattning att man bör verka för att banden med paramilitären försvinner.

Catatumboregionen och Norte de Santander är de områden där paramilitären är starkast. Uppgift fanns i media nyligen att milisledaren Carlos Castano avgått som högsta chef för AUC. Orsaken säger han beror på en kidnappning av en affärsman samt gruppens inblandning i narkotikahandel. Han säger sig inte vilja fortsätta representera organisationen då det alltid finns medlemmar som gör som de vill.

Odlingar

Kokaproduktionen har historiskt sett koncentrerats till Colombia, Peru och Bolivia. Kokaodlingarna i Colombia finns främst i södra delen av landet medan vallmo odlas i de mellersta delarna och marijuanan i norr.

För några år sedan fanns de största odlingarna i regionen Guaviare men idag har regionen Putomayo större odlingar. En viss minskning sägs dock ha skett på senare tid av odlingarna i Putumayo och Caqueta medan Guaviare förra året hade en viss ökning.

En anledning till de stora odlingarna i Colombia är förmodligen Perus och Bolivias lyckade utrotningsmetoder som inneburit att odlingen förflyttats till södra Colombia, där avsaknad av regeringskontroll underlättar verksamheten. Vidare bidrar naturligtvis den väpnade konflikten i Colombia till att myndigheterna inte lyckas utrota odlingarna.

Kritik har i flera år funnits mot besprutningarna som man säger förstör miljö och hälsa. Motargument finns då mot de tillvägagångssätt och de kemikalier som används vid odlingen. Man hugger ner och bränner träd och vegetation och kemikalier används som verkar mycket negativt på miljön. Tusentals ton kemikalier har under årens lopp hamnat i naturen i samband med koka- och vallmoodlingarna. Detta anses av regeringen som den huvudsakliga orsaken till de hälsoproblem som bönderna påstår orsakas av regeringens besprutningar.

Statistik

Enligt statistikuppgifter 1991 stod Colombia för 18 %, ca 37.000 ha av kokaodlingarna medan Peru hade 59 % dvs. ca 122.000 ha. Amerikanska siffror skiljer sig avsevärt från inhemska uppgifter. Amerikanarna säger att mellan år 2000 och 2001 har det skett en kraftig ökning av odlingarna i Colombia. Förra året fanns uppskattningsvis ca 170.000 ha odlingar i landet. Som jämförelse kan nämnas att 1997 fanns ca 50.000 ha odlingar i Colombia.

Kokaproduktionen under 1999 uppgick till 580 ton i Colombia, 145 ton för Peru och 43 ton för Bolivia.

Opievallmo odlas främst i regionerna Tolima, Cauca, Huila och Narino, svåråtkomliga områden på hög höjd. Totala odlingsarealen 1999 beräknades till ca 6.500 ha vilket innebär ca 13 ton färdigt heroin, som främst smugglas till USA.

2001 beslagtogs i Colombia 31.385 kg kokain, 674 kg opiater och 76.527 kg marijuana. Man utrotade 94.153 ha kokaodlingar och 2.268 opievallmoodlingar genom besprutningar. 342 kokainlaboratorier förstördes och 3.379 ton
kemiska preparat beslagtogs.

Ett kg kokain på den colombianska marknaden kostar ca 160 US$, 1 kg heroin ca 10.000–12.000 US$. På gatan i USA säljs 1 kg
kokain för 25.000–30.000 US$ och 1 kg heroin för 70.000–80.000 US$.

Under år 2000 fanns ca 11.500 gripna colombianer i utlandet var­av 95 % hade anknytning till narkotikabrott. Nästan hälften fanns i USA, 20 % i Europa och 18 % i Latinamerika. Under 2001 grep colombiansk polis 14.313 colombianer och 71 utländska medborgare misstänkta för narkotikabrott.

Plan Colombia

Under förre presidenten Sampers tid vid makten var förhållandet med USA kyligt då Samper misstänktes ha förbindelser med narkotikaorganisationer i landet och sägs ha finansierat sin valkampanj med pengar från ledarna för Calikartellen, bröderna Orejuela.

Under president Andres Pastrana som nyligen avgick har relationerna blivit mycket bättre; länderna har haft goda kontakter och stort ekonomiskt stöd av USA har getts i Plan Colombia i kampen mot narkotikan.

Plan Colombia behandlar bl.a. fredsprocessen, narkotikabekämpning, rättsreformer och mänskliga rättigheter. President Pastrana satsade all sin prestige i kampen för fred med gerillan men misslyckades tyvärr och för några månader sedan har colombiansk militär börjat återta den frizon som gerillan tidigare fick. Vid återtagandet av dessa områden har anträffats stora koka- och vallmo­odlingar.

Alternativ utveckling

I kampen mot narkotikan fokuseras mycket på alternativ utveckling då man anser detta vara den bästa och enda hållbara lösningen för de ca 40.000 bönder som livnär sig på småskalig odling.

Regeringen har under flera år haft ett alternativt odlingsprogram PLANTE där UNDCP i den demilitariserade zonen försökte ersätta odlarna med alternativa grödor. Man hjälper till att sätta in elektricitet i byarna, förbättrar infrastruktur, skola, sjukvård m.m.

Andra liknande projekt har genomförts men projekten har haft svårt att nå framgång då bönderna i många år haft en ekonomisk trygghet i kokaodlingen och att ersätta den med alternativa grödor som kan få bönderna på rätt sida lagen är inte enkelt. De får helt enkelt bättre betalt för odling av kokain.

Narkotikamissbruk

1999 var antalet missbrukare av kokain ca 400.000 och missbrukare av andra kokainpreparat ca 700.000. Ca 1,2 milj. colombianer missbrukade marijuana och heroinmissbruket ökar stadigt bland ungdomar.

Missbrukarna är oftast inte sprutnarkomaner och spridning av HIV och AIDS genom sprutor är ovanligt. 1999 fanns 5.700 registrerade AIDS-fall men man misstänker att totala antalet fall idag vida överstiger den siffran.

Lagstiftning

Maximistraff för narkotikabrott är 20 år men den som är villig att samarbeta med polisen/åklagaren kan få betydligt lägre straff. Sedan 1997 kan colombianska medborgare utlämnas för brott begångna i annat land och sedan dess har ca 20 colombianer utlämnats till framför allt USA.

Smugglingsvägar

Huvuddelen av narkotikan som smugglas från Colombia går med båtar då myndigheterna har svårare att hinna kontrollera dessa transporter. Större partier levereras ofta från mindre fartyg till större kommersiella båtfrakter utanför Colombias eller Venezuelas kust och transporteras vidare till USA och Europa.

Stora partier lastas också i containers och transporteras från en latinamerikansk hamn till de större hamnstäderna, t.ex. Rotterdam.

Transporter med lastbilar och flyg går ofta i transit via grannländerna och Centralamerika till slutdestinationen i USA eller Europa. Mindre partier via flyg smugglas oftast med kurirer till USA och Europa.

Kemikalier

Förutsättningen för framställning av kokain och heroin är tillgång till kemikalier. Många företag som producerar och försäljer den typ av kemikalier som behövs känner ofta inte till syftet med inköpen.

Vidare finns uppgifter att narkotikahandlarna idag använder alternativa ämnen mer tillgängliga än de vanliga produkter som normalt används i framställningen av kokain. Colombianska myndigheterna har under flera år ansett att internationella samarbetet måste förbättras för att förhindra spridning av de kemikalier som används i tillverkningen.

Avslutning

Den nyligen tillsatte presidenten högermannen Alvaro Uribe gav klara entydiga besked under presidentvalskampanjen om hur han skulle agera mot gerillan. Han utlovade en tuff konfrontationspolitik med löften om att återta
kontrollen över vänstergerillan FARC:s områden och att krossa narkotikaorganisationerna.

Överraskande valde Uribe Francisco Santos till sin vice president, en tidigare känd liberal politiker. Uribe fick dock en svår start som president då undantagstillstånd utlysts i landet efter sammandrabbningar mellan militär, paramilitär och gerillan och där många dödsoffer krävts.

Flygbesprutningar, alternativa projekt för bönderna, kemikalier kontroll, polisinsatser och internationellt samarbete är sannolikt de viktigaste åtgärder som behövs i kampen mot narkotikan. Man har dock en mycket svår uppgift framför sig i kampen mot gerillan, paramilitären och narkotikaorganisationerna, något som tidigare regeringar misslyckats med.