EUPOL-PROXIMA

polismission i Makedonien.

Av Lars Norberg

Under det svenska ordförandeskapet i EU 2001 utbröt oroligheter och strider i gränstrakterna mot Kosovo några mil utanför huvudstaden Skopje, där etniska albanska grupperingar började strida mot makedonska armén. Orsaken var ett fastställt gränsavtal mellan Kosovo och Makedonien. Oroligheterna ökade i Tetovo-området och i andra albanska byar och armén hade svårt att få läget under kontroll. Oron var nu stor inom det internationella samfundet att de albanska makedonierna skulle förena sig med kosovoalbanerna med målet att skapa ett storalbanien.

Den 13 augusti 2001 lyckades man emellertid nå en fredsuppgörelse, det s.k OHRID-avtalet, där Anna Lindh och Javier Solana var några av huvudaktörerna till att ett fredsavtal kunde undertecknas. I avtalet ingick en stor polisreform och under september 2003 togs beslut av EU att ca 200 poliser skulle skickas till Makedonien under ett år som rådgivare på central, regional och lokal nivå.

Makedonien, till ytan som Dalarna, gränsar till Serbien/Montenegro, Albanien, Grekland och Bulgarien. Landet har ca två miljoner invånare varav 20-30 procent etniska albaner och majoriteten ca 65 procent makedonier. Landet blev självständigt 1991 från det forna Jugoslavien

Polisen i landet är mycket centraliserad, och decentralisering var ett av målen med reformen. Idag tas de flesta beslut på central nivå, dvs. på inrikesministeriet MoI i huvudstaden Skopje, där den nationella polisen ingår.

Sverige skickade fyra poliser i början av december 2003 till Makedonien till PROXIMA, som av-löste den militära CONCORDIA-missionen. Samtliga svenskar placerades som centrala rådgivare på MoI förutom intendenten Hans Fritzheimer som blev chef för missionens planering- och utvecklingsavdelning.  I slutet av januari 2004 kom ytterligare sex svenska poliser som placerades ute i landet som lokala polisrådgivare.

Tillsammans med en fransk kollega, Fabien Barthez (känt franskt fotbollsnamn), utsågs jag till rådgivare på MoI för narkotikabrott och organiserad brottslighet. I Skopje fanns sedan en tid den svenske polisöverintendenten Karl Åke Pettersson som rådgivare åt EU:s specielle representant, en dansk ambassadör. Dansken flyttade i juli till Kosovo och ersattes av den svenske ambassadören Mikael Sahlin. Karl Åke Pettersson avslutade sin tjänst i Makedonien i juli och fick en tjänst i Wien på OSCE.

Den nationella narkotikaroteln består av ca 15 poliser, samtliga etniska makedonier förutom chefen som ar etnisk alban. I polisreformen ingår ett krav på rättvis etnisk fördelning av polismän till de olika tjänster som finns och att inte etniska albaner ska missgynnas.   Chefen som kom till avdelningen 2003 möttes inledningsvis med viss misstro av sina medarbetare troligtvis p.g.a. sin etniska bakgrund. Jag fick dock ett bra samarbete med chefen som såg till att jag oftast meddelades innan olika tillslag och att jag kunde få vara med vid tillslagen och efterföljande förhör, vilket var en förutsättning för att kunna ge råd om avdelningens verksamhet. Vid de allra flesta tillslag  samarbetade den nationella narkotikaavdelningen med den regionala narkotikaavdelningen i Skopje, ca 20 poliser.

De första sex månaderna bestod i att monitorera avdelningens verksamhet och ge råd i olika sammanhang. Avrapportering gjordes sedan till chefen för PROXIMA, veckovis och månadsvis samt olika sammanfattningar om verksamheten. Vidare skrevs alltid en rapport om varje tillslag som jag var med vid.

Den första tiden deltog jag dessutom med Fabien Barthez i en arbetsgrupp i polisreformsarbetet rörande den avdelning för organiserad brottslighet som skall skapas i landet. Vi fick där ge våra synpunkter på hur vi tyckte att en framtida avdelning om organiserad brottslighet skulle se ut samt även ge råd om lagstiftningsförändringar. Stort motstånd har stundtals rått i gruppen där flera personer i chefspositioner med oro sett på reformeringen och sin framtida position. Polisen är som nämnts mycket centraliserad och besked/beslut i olika frågor har varit svårt att få. Ofta ska rikspolischefen informeras innan ett beslut kan tas.

Gränspolisen i landet är en egen självständig myndighet och samarbetet/informationsutbytet mellan den lokala polisen eller narkotikaavdelningen och gränspolisen fungerar inte alltid så bra. Förfrågningar till gränspolisen ska oftast passera flera personer innan ett svar kan ges. En smugglingsresa genom landet tar inte mer än ca två timmar, och då kan ett omedelbart svar ofta vara en förutsättning för ett lyckat resultat.

Telefonavlyssning, ”under cover”-verksamhet, vittnesskydd mm. är inte reglerat i lagstiftningen men flera lagändringar förväntas antas i parlamentet under hösten vilket kommer att underlätta polisens arbete väsentligt. Visserligen används avlyssning idag trots förbudet men har naturligtvis inget bevisvärde i rättegång, något man nu ser fram emot med en ny lagstiftning.

Det sista halvåret i PROXIMA har bestått i att arbeta med projekt, där jag bl.a. blev ansvarig  för att skapa en samarbetsform mellan narkotikaroteln på MoI och tull och gränspolis. Dessutom att ge förslag till att försöka effektivisera verksamheten mot narkotikasmugglingen vid några gränsstationer mot Serbien och Bulgarien samt Albanien där ytterst få beslag görs. Vidare att införa etikträning vid några  gränspolisstationer med mål att minska den påstådda korruptionen.

Balkanrutten genom Makedonien.

Makedonien ligger centralt placerad på Balkanrutten och stora mängder heroin smugglas från Turkiet via Bulgarien och Grekland genom Makedonien och vidare till Västeuropa varje år. Varje vecka görs betydande beslag av nationella narkotikaroteln och under den tid jag varit i landet har flera 50-kilos beslag av heroin gjorts i långtradare från Turkiet med makedonier inblandade. Vid ett tillfälle stoppades en makedonsk långtradare som kom från Turkiet och man var övertygad om att ca 100 kg heroin skulle finnas i fordonet. Tyvärr hittades inget då föraren förmodligen informerats om polisens intresse. Dessutom har flera makedonier som arbetar i Tyskland, Schweiz och Italien stoppats vid utresa från Makedonien och 10-20 kg heroin har hittats gömt i personbilar. De här personerna kommer oftast från Struga, en plats där en hel del etniska albaner bor och där många är inblandade i narkotikasmuggling. De allra flesta beslag som görs har sin grund i informatörshjälp. Nationella narkotikaroteln och även lokala polisen i landet har många duktiga informatörer som bidrar till att beslagsstatistiken ökar varje år.

Stort marijuanabeslag ämnat för Grekland under Olympiaden.

Från grannlandet Albanien smugglas stora mängder marijuana och hashish genom Makedonien till grannländerna Grekland, Bulgarien och Turkiet.

Några dagar innan OS i Aten gjordes ett beslag av nästan 400 kg marijuana som var ämnat att säljas under de veckor olympiaden pågick. Beslaget gjordes i Skopje i en långtradare på väg mot Grekland och narkotikan var gömd under golvet i långtradaren. Narkotikan hade smugglats från Albanien via en gränsstation utanför Struga några mil från albanska gränsen. Omlastning gjordes i Skopje där mottagaren, en etnisk alban, som flera gånger dömts för narkotikabrott, anlitat en chaufför. Denne skulle för ca 2000 kr åka till Grekland och transportera meloner och mineralvatten till Makedonien. Chauffören frigavs ganska snart efter gripandet då han var ovetande om innehållet i långtradaren.

Organisatören var vid första förhöret samarbetsvillig och lämnade flera uppgifter om andra inblandade. Tyvärr så har polisen bara rätt att förhöra en misstänkt under 24 timmar, och efter den tiden övertas ärendet av en utredningsdomare som sköter ev. ytterligare förhör själv. Det här är ett system som vi kritiserade och där vi påpekade att ändring borde komma till stånd i form av en utökning av den tid som polisen borde ha till förfogande inledningsvis. Inte heller kan den information som lämnas till polisen i förhör under de första 24 timmarna användas som bevis i domstol om inte utredningsdomaren är närvarande vid förhöret. Sedan åklagaren tagit över ärendet efter de första 24 timmarna, är det mycket ovanligt att en misstänkt yttrar sig eller erkänner något. Vad som sedan sägs i huvudförhandlingen gäller som bevis förutom det beslag som gjorts. Vid ett besök hos den biträdande åklagaren i ärendet med marijuanabeslaget framkom att den misstänkte inte yttrat sig efter det att åtal väckts. Åklagaren kunde endast åtala vederbörande för olaga innehav av narkotika vilket innebär ett straff på mellan ett och tio år. Att det verkade helt uppenbart att narkotikan skulle smugglas och säljas i Grekland gick inte att styrka enligt den albanske biträdande åklagaren.

Lexilium köps på apotek utan recepttvång.

För något år sedan beslagtog polisen i Uppsala ca 50 000 tabletter Lexilium och flera personer dömdes till långa fängelsestraff. Tabletterna kom från Makedonien, där det största läkemedelsföretaget i landet ”Alcaloid” är tillverkare. Tabletterna innehåller bromazepam, en bensodiazepin som har stor likhet med flunitrazepam, den aktiva substansen i Rohypnol. I Makedonien köper man Lexilium på apotek utan receptkrav. Jag har diskuterat detta med en befattningshavare på Hälsoministeriet som sa sig vara medveten om riskerna, men att få till stånd en ändring i lagstiftningshänseende är inte så enkelt. En aspekt som nämndes i sammanhanget var att med recepttvång följer en merkostnad i form av läkarbesök för människor med låg inkomst. 

Korruption

En polisman i Makedonien tjänar 200-300 Euro i månaden och frestelsen kan för många vara  stor att öka inkomsten med kriminell verksamhet. Gränspolisen och framförallt tullen har ett rykte om sig att vara mycket korrumperade. Utredningsdomare och åklagare är också yrkesgrupper som ofta beskylls för att vara korrupta. Det är vanligt att många poliser vill arbeta vid gränspolisen eller också vid trafikpolisen. Förre chefen för tullen är sedan några år internationellt efterlyst för grova bedrägerier mm. Det sägs att han lyckades bli mycket rik under sin tid som chef för tullverket. Den här personen greps under sommaren i Belgrad för utlämning till Makedonien men frigavs efter en tid med förklaringen att han fått serbiskt medborgarskap. En tidigare inrikesminister är också internationellt efterlyst som misstänkt för att ha gett order om att sju asiatiska illegala invandrare skulle avrättas av polisen 2002 p.g.a. att de var terrorister, vilket misstänktes vara felaktigt. Den förre inrikesministern  lyckades lämna Makedonien i början av sommaren  2004 och reste till Kroatien där han också har medborgarskap. 

Avslutningsvis

Något av det viktigast för PROXIMA idag är att ge stöd till ett ökat regionalt samarbete inom polisen.  Gränsövervakningen som håller på att övertas av gränspolisen från militären är en annan mycket viktig del i att få polisen mer professionell. Polisreformen inom inrikesministeriet MoI och kampen  mot organiserad brottslighet samt att bygga upp ett förtroende  mellan befolkningen och polisen är andra viktiga områden i PROXIMAS arbete i Makedonien.

Makedonien ser fram emot ett EU-medlemskap vilket innebär att landet måste anpassa sig till de krav som EU ställer, och inom polisen och det judiciella systemet behövs stora förändringar för att man ska kunna uppnå EU-standard.