"EUs utvidgning österut
– Påverkan på Tullverket på kort
och medellång sikt"
Resumé av Tullverkets utredning av Heidi Joensuu

Den 1 maj 2004 utökas den Europeiska unionen med tio nya medlemsstaterna. De nya länderna är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Slovenien, Malta och Cypern.

Karl-Gustav Holmgren, Claes Kraft, Erika Karlsson, Lena Emilsson och Håkan Aronsson har utrett hur östutvidgningen kommer att påverka Tullverket. Utredningens resultat presenteras i en rapport, färdigställd den 10 april 2003, och finns att läsa i sin helhet på www.tullverket.se, (under Nyhetsarkiv, i ett pressmeddelande från den 20 maj 2003). Utvidgningen påverkar Tullverket på många sätt, men denna resumé av rapporten omfattar bara de delar som rör omständigheterna kring narkotikasituationen och smugglingshotet.

En anledning till att Tullverket beställde en utredning av utvidgningseffekterna är de erfarenheter man drog av det svenska EU-inträdet 1995, då gränsskyddsproblematiken starkt undervärderades. Narkotikabeslagen ökade med 175% mellan 1995 och 2001 (från 1 203 till 3 305).

Ökad hotbild för narkotikasmuggling

Utredningen bedömer att utvidgningen leder till en ökad hotbild för narkotikasmuggling till Sverige. Den ökade hotbilden rör alla direkta färje- och flygliner till Sverige, men också den indirekta fordonstrafiken som går till Sverige via Finland, Tyskland, Danmark och Norge. Man tror att smugglingen av både större partier i organiserad form och enskilda smugglingsförsök kommer att öka. Den nya yttre gränsen blir svårövervakad och bitvis är levnadsstandarden i dessa länder låg med fattigdom och arbetslöshet.

Kandidatländerna i Central- och Östeuropa har ett utbrett narkotikamissbruk. De tre baltiska staterna, främst Estland, har stora problem med injektionsmissbruk och spridning av HIV. Tillverkningen av amfetamin, som är den näst största drogen i Sverige, har flyttat österut och på senare år ökat lavinartat i Baltikum. Polen har en fortsatt hög produktion. Mycket talar för att tillverkningen flyttar ännu mer österut efter utvidgningen, till Vitryssland, Ukraina och Ryssland som står för den största produktionen av utgångskemikalier för amfetamintillverkning till Polen och Baltikum. Estland och Lettland är därutöver tillverkarländer för det metamfetamin som missbrukas i Sverige.

Ett ökat hot om smuggling av narkotika från/via Ryssland, Vitryssland och Ukraina in i Baltikum och Polen har på senare tid i flera sammanhang rapporterats av internationell tull- och polisverksamhet. Dessa länder är också framträdande vad gäller transport och mellanlagring av heroin och cannabis till EU:s medlemsstater.

Trafiken över Sveriges gränser ökar ständigt efter EU-inträdet 1995 och även efter utvidgningen förväntas trafiken med de närliggande EU-länderna öka, såväl när det gäller godstransporter som resandetrafik. Unionens folkmängd kommer att öka med 75 miljoner till totalt 452 miljoner människor. Det finns långt framskridna planer på att utöka bl.a. de fasta färjelinjer som finns mellan ansökarländerna och Sverige. Stora trafikströmmar drar till sig gränsöverskridande brottslig verksamhet. När kandidatländerna förbättrar vägnäten är det troligt att Polen och Tyskland blir stora transit- och omlastningsländer för narkotika till bl.a. Sverige.

Kriminella nätverk från Polen, Baltikum och Balkan är redan etablerade i Sverige och i Norden och efter utvidgningen lär de bli fler och stabilare. Kriminella litauiska organisationer har ett brett internationellt kontaktnät och litauer som är inblandade i svenska och norska narkotikabeslag blir fler. Främst när det gäller beslag av amfetamin, metamfetamin och Rohypnol men också heroin och kokain. Grupperingar med ett nära samarbete mellan litauer och polacker har observerats. I detta sammanhang är det värt att poängtera att det finns planer på att hålla gränsen mellan Litauen och Polen tullfri för att istället bekämpa gränsöverskridande brottslighet inne i landet. Estniska grupperingar smugglar amfetamin, cannabis, sprit och cigaretter medan litauiska grupperingar främst sysslar med amfetamin, Rohypnol och cigaretter. Polska grupperingar är framträdande i amfetamin, cigarett och alkoholsmuggling. Lettiska grupperingar är inte lika framträdande i Sverige.

Samarbete

Utvidgningen bedöms alltså medföra ett ökat hot för narkotikasmuggling, men den innebär också en möjlighet att utveckla samarbetet mellan länderna. Den organiserade globala brottsligheten är endast möjlig att bekämpa med gemensamma krafter.

Ett stort problem för samarbetet är emellertid den utbredda korruptionen i några av ansökarländerna. Detta innebär att det kan bli svårt att värdera information från länderna samtidigt som det också kan leda till försiktighet att lämna ut information. För ett utökat underrättelsebaserat kontrollarbete innebär detta naturligtvis stora problem. Utredningen påpekar också att man inte får bortse från risken att även svenska tulltjänstemän kan erbjudas stora mutor från välbeställda kriminella organisationer. Den internationella organisationen Transparency International har genomfört mätningar på hur stort problemet med korruption är i olika länder. Resultatet har sammanställts i ett index där tio innebär att korruption inte förekommer och där ett index på lägre än fem innebär en utbredd korruption (se bifogad bild).

Utredningen förslår att Tullverket bör ges resurser för att stärka det internationella samarbetet och stödet till de nya medlemsländerna. En utökad verksamhet med tullsambandsmän kan också vara motiverad.

Utökade befogenheter

EU:s princip om fri rörlighet för varor får begränsas bl.a. med hänsyn till skyddet för människors hälsa. Medlemsländerna får härigenom möjlighet att stoppa införsel av narkotika och länderna har valt olika strategier för att bekämpa smuggling. Exempelvis Danmark och Tyskland har avvecklat kontrollerna vid den inre gränsen för att istället ha rörliga kontrollstyrkor inne i landet, medan Sverige och Storbritannien har valt att behålla tullkontrollen vid gränsen.

Sveriges befogenheter till tullkontroll finns i Lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot annat land inom Europeiska unionen (i fortsättningen kallad Befogenhetslagen). Redan när lagen utarbetades fanns tankar på att ändringar i lagen på sikt skulle behövas om inte de s.k. kompensatoriska åtgärderna i Befogenhetslagen skulle vara tillräckliga. Kontroller får enligt lagen inte ske slumpmässigt utan kräver misstanke om brott. Detta innebär att det tidigare obligatoriska stoppet vid en inre tullgräns försvinner och den naturliga insynen i godsflödet försvinner. Utredningen anser att Befogenhetslagen bör bli föremål för en översyn i syfte att stärka Tullverkets möjligheter att bedriva en effektiv brottsbekämpning.

Det är av yttersta vikt att Tullverket får rätt att kräva identitetshandlingar av personer vid selektiva kontroller till/från annat EU-land.

Tullverket bör ges befogenhet att genomföra kontroller över hela Sveriges territorium i den smugglingsbekämpande verksamheten. Det skulle förbättra samarbetet med polisen och smugglingsarbetet effektiviseras då man kan arbeta mot att slå ut hela brottsorganisationer, från producentled till mottagarled samt kurirer, kontaktpersoner, organisatörer och finansiärer.

Tullverket bör också ges utökade befogenheter för personkontroll/passkontroll. Detta är av stor vikt för att kunna utveckla den underrättelsebaserade brottsbekämpningen, i synnerhet när de nuvarande kandidatländerna blir operativa medlemmar i Schengensamarbetet. Då blir Tullverket den enda brottsbekämpande gränsöverskridande myndigheten – på plats.