Gatulangningsgruppen i Linköping:
”Hellre ett halvt gram i handen …”
Fokus på tidiga ingripanden vid låg misstankegrad kan hejda ungdomars narkotikakarriär.

Av Jonas Hartelius

Gatulangningsgruppen i Linköping har sedan några år arbetat med tidiga ingripanden mot unga människor redan vid låg grad av misstanke om narkotikabrott. Gruppens chef, Magnus Skoglund, berättar att man i ett hundratal fall tagit kontakt med unga människor och deras föräldrar för att prata om att den unge varit med på t.ex. en narkotikafest eller att det finns annan saklig information att hon eller han håller på med narkotika.

Samtalen sker under frivillig form och med föräldrarnas medgivande. För poliserna gäller det dock att vara vaksamma på om det kan framkomma något som styrker en misstanke, t.ex. om olovligt bruk, så att det kan bli aktuellt med tvångsmedel i form av urinprov.
I bakgrunden finns Råd- och stödgruppen vid Socialtjänsten, som kan gripa in direkt. Det har i några fall lett till att den unge omhändertagits direkt enligt lagen om vård av unga (LVU). Gatu-langningsgruppen kan också förmedla kontakt med Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN), som kan ge stöd till föräldrarna.
– Det är viktigt att se missbrukarna som individer, så att man kan ta itu med hela deras situation, få med föräldrarna osv. Avsikten är att bryta en narkotikakarriär. Vi brukar säga att vi skall komma för sent så tidigt som möjligt, understryker Skoglund.

Kunde ha flera grupper
Metoden fungerar väl, anser Skoglund. Den låga misstankegraden ser han inte som något problem, eftersom man hela tiden kollar sina källor. Dessa kan vara tips, uppgifter från förhör, internetspaning och mycket annat. I enstaka fall har man avstått från att utreda, eftersom det varit för svaga upplysningar. Idag har gruppen ett sådant inflöde av information att Skoglund bedömer att man skulle kunna ha två eller tre grupper till gående dygnet runt för att hantera alla tips och ärenden.
Gatulangningsgruppen i Linköping omorganiserades och fick sin nuvarande form 1997, när polisen upplevde att narkotikabekämpningen hade för lite folk ute på gatorna. Den har hela Västra Östergötland som arbetsområde. Gruppen har fyra personer som skall täcka allt från internetspaning till ingripanden på festivaler. Vid ett stort skogsrejv i Åby i juni koncentrerade man sig på att fånga upp tillresande redan vid järnvägen för att hejda drogtillflödet. I skogen fann man två skarpladdade vapen, vars ägare anhölls. På plats tog man även några stycken påverkade och hade kunnat ta hur många som helst om arrest-, insats- och utredningsresurserna räckt till.
Verksamheten har fått stor uppmärksamhet, särskilt lokalt, men även studiebesök av en riksdagsledamot. Gruppen har samarbetat med Ungdomssektionen i Stockholm, med bl.a. studiebesök och utbytestjänstgöring. Arbetssättet med misstankebaserat ingripande tillämpas nu också på andra håll:
– Vi ser direkt om våra nya polishögskoleelever kommit från Solna, där de lärt sig Daniel Beukelmanns modell med skälig misstanke, som ligger nära vårt arbetssätt. De som kommer från polishögskolorna i Umeå eller Växjö är mer inriktade på drogtecken och symptom.
I arbetet ingår att lära andra poliser och vissa andra yrkesgrupper bl.a. profilering, dvs. vad man skall vara uppmärksam på, samt att visa hur man kan använda samtal för att få fram grunder för en formell misstanke.

Vidareutveckla
Skoglund har medverkat i en arbetsgrupp på Polishögskolan för att vidareutveckla narkotikapolisutbildningen. Själv är han särskilt glad över att han nyligen fått förordnande som förundersökningsledare. Det underlättar beslut om tvångsmedel m.m. så att man slipper belasta innebefälet på stationen, som ofta är en person med helt annan polisiär bakgrund.
Närmast skulle Skoglund vilja utveckla den egna verksamheten med en eller ett par medarbetare till som kan ta sig an skolornas stora behov av information, utbildning och praktiska insatser.
Gruppens grundläggande strategi inriktas på de många små insatserna nära missbrukarna. Skoglund sammanfattar:
– I fråga om ingripanden och beslag brukar vi säga: Hellre ett halvt gram i handen än ett missat kilo i skogen. Det är bättre att glädjas åt det man får gjort än att vara bitter över det man missar.