Kat - ”somaliernas alkohol” • Del I

Jessica Vikberg

Från några hundra kilon till fem ton
Det är nu över 15 år sedan som kat lades till på listan över insmugglad och missbrukad narkotika i Sverige. Tullen stod som frågetecken när buntar av den gröna växten damp ner på våra flyplatser inlindade i bananblad. Man lärde sig snart att kat missbrukas som färskvara och håller sig färskare längre inlindad på detta vis. När kat inte kom med flyg via England eller Holland kom den i bil från någon dansk flygplats eller via Danmark.
Ungefär så ser bilden ut än idag, förutom att tullens beslagtagna mängd har ökat från några hundra kilon i slutet av 1990-talet till närmare 9 ton år 2004. Kurirerna som smugglar har också varierat från unga nordiska tjejer och killar, förtidspensionerade missbrukare, somalier och nu senast litauer.

Fakta
Den urgamla drogen kat, odlas som buske främst i Jemen, Etiopien och Kenya. De flesta som missbrukar kat i Sverige har somaliskt ursprung.
Kat narkotikaklassades 1989 i Sverige. I våra nordiska grannländer är kat också klassat som narkotika. Varken England eller Holland har klassat drogen utan där betraktas den som livsmedel.
De färska skotten och bladen av växten Catha edulis har i flera hundra år tuggats (vanligast), rökts eller druckits som te för sin uppiggande verkan. Koncentrationen av de rusgivande substanserna i kat, katinon och katin, är låga. Dags-dosen, en s.k. marduuf, blir därför stor, ca 200-400 gram blad.
Kat är centralstimulerande och påminner mycket om amfetaminets effekter och skador.
Själva ruset startar ofta med stillsam upprymdhet och en upplevelse av gott minne. Senare förändras ruset till inåtvändhet. Kat missbrukas ofta i slutna grupper. En kat-session kan ta mellan 6-8 timmar.

Ett land som stannat av
Det bor runt 15 000 somalier i Sverige. Enligt officiell statistik bor 2 700 av dem i Göteborg, men flera bedömare menar att det troliga antalet är närmare 5 000.
Majoriteten av somalierna som bor i Sverige flydde från inbördeskriget i hemlandet på 1990-talet. Många kom från en nomadkultur på landsbygden som helt skiljer sig från det svenska samhället. De är muslimer och familjestrukturen genomsyras av tillhörandet till en “klan” som också fungerar som ett slags socialförsäkringssystem.
Somalierna anlände i en tid då den svenska ekonomin gick på lågvarv och arbetslösheten ökade. Detta bidrog till att de fick svårt att ta sig in i det svenska samhället och somalier är i dag en grupp som lider av hög arbetslöshet. Det gäller framförallt männen.
De flesta somalier trodde att exilen i Sverige skulle vara i något eller några få år. I dag, år 2005, förekommer fortfarande stridigheter i hemlandet och det politiska systemet är minst sagt bräckligt. Det finns därför en uppgivenhet bland många svenska somalier: Vem är jag? Vilket är mitt hemland? Kan jag någonsin återvända?
Som i många krig har droger spelat en viktig roll även i Somalia. Kat delas ut till soldater samt används
för att muta politiker och andra makthavare. Kat bidrar till att den somaliska ekonomin dräneras på kapital eftersom man är tvungen att importera drogen från Kenya. Enligt både somalier och svenskar som nyligen besökt Somalia bidrar det utbredda katmissbruket bland befolkningen till stagnationen i samhällsbygget. En passivitet har brett ut sig, självklart på grund av många års krig och förstörelse men också som en följd av missbruket. Männen sitter i skuggan av träden och tuggar kat - ett vegeterande tillstånd. Somalia beskrivs av besökare som “ett land som har stannat av”.

Sagt om kat:
“Kat är somaliernas alkohol.” Somalisk man
“Det verkar som om myndigheterna struntar i oss så länge problemen inte även drabbar svenskar. Och katsmugglare som grips släpps nästan genast”, Prince Saad, SIMON (Sveriges invandrare mot narkotika)
“Det finns öppna drogscener i Sverige. På Gamla Tuvevägen på Hisingen i Göteborg pågår handeln med kat helt öppet”. Ulla-Carin Moberg Kunskapskällar’n, Göteborg.
“Ur familjeperspektiv är kat kanske den tyngsta drogen. Somalierna har ofta många barn, och vilken förebild är en far som sitter och tuggar narkotika timme ut och timme in?” Polis i Angered, Göteborg
“De funkar inte att använda kat. Gå där o tugga. Det är ofräscht!” Somalisk tonårskille
“Gränsen för grovt narkotikabrott för kat är ju absurt hög och jag ska åter ta kontakt med RÅ. Tyvärr finns det en slags vardagsrasism. Hade dessa problem drabbat etniska svenskar så hade nog samhället reagerat snabbare” Björn Fries, regeringens narkotikasamordnare
“Unga somalier som har drogproblem verkar använda ungefär samma droger som svenska ungdomar, dvs. inte kat.” Polis i Göteborg
“Jag tror att de somaliska männen måste se upp. Om de inte slutar missbruka kat och inser att de måste ta ett större ansvar för sin familj kommer de inte bara att befinna sig i utanförskap i form av arbetslöshet - de kommer också bli lämnade av sina kvinnor och barn. “ Ulla-Carin Moberg
“...framöver i mina tal om narkotika ska jag även ta upp problemet med kat” Morgan Johansson, Hälsominister
“Prevention is better than cure, and if our ideal goal is to rid the world of the misuse or abuse of all drugs, then transgression of the law involving qat should be handled with the same degree of seriousness as any other drug, irrespective of the factors(popularity of the drug, availability, street value, scope of immediate negative effects, etc) that determine the degree to which the usage of the drug impacts on the economy, health and social life of the people involved.” Ms Anita le Roux, South African Police Service
“Kat är lågprioriterat hos tull och polis.” Heidi Joensuu, tullare.

Knark kontra kultur
Ulla-Carin Moberg, informatör på Kunskapskällar’n (Göteborgs stads informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor), har gjort en studie av katmissbruket i Göteborg: “Knark kontra kultur - en studie av katmissbruket i Göteborg och vad som görs för att förhindra det”. Studien bygger på intervjuer med cirka 30 personer som på olika sätt kommer i kontakt med katmissmissbruk i Göteborg. Här delger tulltjänstemän, poliser, socialarbetare, somalier, katmissbrukare själva, m.fl. sina bilder av missbruket. Några slutsatser är att katmissbruket är ett stort socialt och ekonomiskt problem inom den somaliska gruppen, att de somaliska kvinnorna skiljer sig från sina katmissbrukande män och att missbruket är nästintill osynligt inom sjukvård och socialtjänst. En hypotes är att kattuggande starkt hänger ihop med graden av integration. I sysslolösheten får missbruket en identitetsbärande funktion och den sociala samvaron och drogens centralstimulerande effekt ger sammanhang och självförtroende. Enligt personal på arbetsförmedlingarna råder mycket hög arbetslöshet bland somaliska män. Efter romer utgör de den grupp som är svårast att få ut i sysselsättning.
De somaliska kvinnorna är trötta på att männen inte hjälper till i familjen och att pengarna går till kat. Männen kan känna sig som vinnare under ruset men egentligen blir de förlorare. Kvinnorna tar för sig av det svenska samhället, har lättare att få arbete, lär sig svenska och träffar kanske svenska män istället. Det här mönstret kan man se även bland andra invandrargrupper som bygger på patriarkala strukturer.
- Jag tror att de somaliska männen måste se upp. Om de inte slutar missbruka kat och inser att de måste ta ett större ansvar för sin familj kommer de inte bara att befinna sig i utanförskap i form av arbetslöshet - de kommer också bli lämnade av sina kvinnor och barn, säger Ulla-Carin Moberg.
I Göteborg finns ett lokalt katnätverk som ingår i Mobilisering mot narkotikas trestadssatsning. Nät-verket träffas regelbundet, samarbetar kring frågan och försöker sprida kunskaper om missbruket. Katnät-verket i Göteborg har nyligen tagit fram en broschyr om kat riktad till somalier. Representanter från Malmö, Stockholm och Göteborg har också träffats vid två tillfällen för att diskutera kat. Det nationella nätverket syftar till metodutveckling och kunskapsutbyte mellan städerna.

Frågor om kat:
Hur starkt är sambandet med andra droger inklusive alkohol?
Finns det samband med struliga somaliska killar och kat-tuggande fäder?
Hur vanligt är det att somaliska kvinnor tuggar kat?
Var söker kat-missbrukare hjälp? De är så gott som osynliga inom narkomanvården och övrig sjukvård.
Hur påverkas barnen av att pappa gör något olagligt samt är mentalt eller fysiskt frånvarande i långa perioder?
Kommer nästa generationers somalier att missbruka kat?
Stämmer det att arbetet är lågprioriterat hos tullen och polisen när det gäller narkotikabrott som rör kat? ■

I nästa nummer av tidningen tar vi pulsen på tullens och polisens arbete mot kat-relaterad narkotikabrottslighet.