Berlin kallas av en del för dagdrömmarnas och natt­ugglornas Mecka. Kanske beror detta på, att staden har över 140 nattklubbar och mer än 6 000 pubar och barer. Det som lockade mig till Berlin denna helg i juli var Love Parade, världens största ravefest.

Den 13 juli 2002 möttes technofans från hela världen för att fira världens största ravefest under slogan "Access Peace". En kortege av lastbilar från 11 länder åkte på Strasse des 17 Juni. På lastbilarna fanns kända discjockeys som mixade musik och nedanför fanns den dansande människomassan.

Det som är kännetecknande för rave är, att det är ett större dansarrangemang med house- eller technomusik. Dansen äger inte rum i en vanlig danslokal utan i en oanvänd industri- eller lagerlokal eller utomhus i naturmiljö.

Rave uppstod i Storbritannien 1987–88 och har därefter spridits till flera andra europeiska länder. Ravekulturen har varit omdiskuterad, eftersom koppling finns till bruk av olika slags droger, framför allt till de syntetiska drogerna såsom ecstasy och amfetamin.

Love Parade "föddes" 1989 av den legendariske Dr Motte, som är en välkänd discjockey inom technokretsar. Paraden började framföras på Berlins huvudgata Kurfürstendamm, där Dr Motte samlade techno och house "groovers". Hans idé var att saluföra en "house music demonstration", som innehöll tolerans, respekt och förståelse mellan länder. Istället för tal och banderoller så fanns det musik.

Den berlinska technoscenen, som flyttar ut på gatan med internationell elektronisk musik, har hela tiden expanderat. Från att ha bestått av en lastbil och 150 deltagare på Kurfürstendamm 1989 så lockade Love Parade 50 lastbilar och över en miljon rejvare förra året. Dr Motte har bara en förklaring till detta och han säger: "Music speaks in thousands of languages and is understood by all".

Nu har Love Parade blivit en årlig technotillställning för den stora europeiska rörelsen. Fram till 1996 framfördes Love Parade på Kurfürstendamm men har sedan dess flyttats till Tiergarten.

Techno är en förkortning av det engelska ordet technological. Den teknologiska dansmusiken karakteriseras av ett bruk av elektroniska instrument och digital musikteknik (MIDI, sequencing, sampling).

Technon brukar hänföras till Detroit, där producenterna Juan Atkins, Derrick May och Kevin Saunderson utvecklade en musik i mitten av 1980-talet, som kombinerade influenser från 1970-talets europeiska synthesizermusik, framför allt från det tyska bandet Kraftwerk, funk och soulmusik.

Under loppet av 1990-talet har techno i större utsträckning kommit att användas som en samlad benämning på olika musikstilar med teknikanvändning. Musiken kopplas ofta till en specifik danskultur, rave, men ibland används även termen klubb­musik.

Sedan slutet av 1980-talet har det uppstått en mängd olika substilar till technon. Till dem kan bland annat dessa nämnas:

• hardcore, som kännetecknas av snabba tempi och kraftigt distorderade klanger
• trip hop, en slags instrumental hiphop
• jungle och drum’n’bass, baserade på olika (samplade och loopade) trumrytmer
• trance med influenser från icke-västerländsk musik och 1960-talets psykedeliska musik
• ambient, en långsammare och mer meditativt präglad stil.

Musiken produceras ofta av relativt anonyma artister, producenter och discjockeyer utanför den globala musikindustrin. Den snabba omsättningen av nya stilbeteckningar är ett bevis på musikstilens karaktär av en ungdomlig subkultur. Technon har även mer populära varianter som är inriktade mot en bredare publik.

En person som väljer ut och presenterar musik kallas för discjockey eller DJ. Redan på 1930-talet i USA började discjockeyer att användas och på 1950-talet hade de en viktig roll i lanseringen av rock’n’roll. Under 1960- och 70-talen fick discjockeyerna ett nytt arbetsområde på diskoteken, där det gällde att ge de dansande rätt musik och stämning.

Technorörelsen föddes i Berlin och det industriella ljudet fortsatte dominera på många klubbar, som speciellt uppskattades hos unga klubbesökare. Geografiskt sett så finns den största samlingen av klubbar i Berlin i det östra distriktet av Mitte, Freidrichshain och Prenzlauer Berg.

Technon har kommit långt sedan Düsseldorfbandet Kraftwerk först använde de mekaniska takterna för 20 år sedan. Utvecklingen har sedan dess gått vidare och nu kan man t o m höra techno i högtalarna i tyska matvaruaffärer. Ett "sound", ett mantra och en del av livet som Berlin på något sätt gjort till sitt eget.

Under 90-talet var det klubbscenen som lockade. Det var dansgenerationens tid och den musik som gällde var house, techno och rave. Många påstår, att folk vill ta det lugnare nu, men visst lever klubblivet kvar.

I Berlin finns över 140 klubbar och staden är välkänd för sitt sena nattliv. Klubbarna börjar inte fyllas förrän vid midnatt och fortsätter att vara öppna till soluppgången eller till och med längre. Inträdeskostnaden brukar variera från fritt inträde till 15 Euro. Illegala klubbar är vanliga och de finns främst i de östra delarna av Berlin och vetskapen om var de finns tipsar "clubbers" varandra om.

I stadsdelen Mitte på Leipziger Strasse 128 a ligger klubben Tresor. Klubben ligger i ett gammalt pengavalv till ett varuhus och är en av technorörelsens födelseplatser i det tidiga 90-talet. Det sägs, att det är här man kan höra stadens bästa discjockeyer.

Under Love Parade hade Tresor hägnat in en del av parkeringsplatsen utanför och körde rave utomhus också. Vid 14-tiden på söndagen efter Love Parade (14 juli 2002) hörde jag technotonerna från klubben ända bort till Potsdamer Platz (ca 200 m). Från tunnelbanestationen på Potsdamer Platz gick en jämn ström med unga rejvare bort mot klubben trots ihärdigt duggregn.

Uppköp av mark i området kring Potsdamer Platz av stora företag tvingar troligtvis Tresor att stänga nästa år för att öppna i annan lokal i Berlin.

I stadsdelen Friedrichshain ligger klubben Casino på Mühlen Strasse 26–30. Casino är en populär klubb bland berlinare och ofta spelar de bästa discjockeys där. Under fredagen (12 juli 2002) spelade självaste Dr Motte där. Klubben Stern Radio ligger vid Berlins centrala knutpunkt Alexander Platz och är också ett populärt ställe bland berlinare.

Om man vill veta, var man kan höra den senaste technon, bör man skaffa några gratistidskrifter såsom Flyer eller Partysan. De finns tillgängliga på pubar och barer. Även Stadtmagazin (030) är en gratistidning med information om klubblivet, som kan hämtas "på stan" i affärer, biografer m m.

Paraden startar traditionsenligt klockan 14.00 på Ernst-Reuter-Platz och på Branderburg Tor. Paraden framförs således från två håll på Strasse des 17 juni och sammanstrålar vid Siegessäule vid 18.30, där statyn Golden Else står och övervakar det hela. Hon har helt klart den bästa utsikten över paraden av den långa svansen av lastbilar, som förmedlar Love Parades budskap med hjälp av ca 250 olika discjockeys. Festen brukar fortgå långt in på natten vid Sieges­säule och discjockeyer avlöser varandra var 20:e minut. Enligt spelschemat (DJ Line up 2002) så spelade Dr Motte klockan 22.20. När väl skaran runt Sieges­säule tunnat ut, så fortsätter festen på Berlins alla klubbar, som har öppet non-stop från fredag kväll till måndag morgon.

Lastbilarna, som körs under Love Parade, kallas på engelska för floats. De är egentligen klubbar på hjul där discjockeys har två spelbord och ett dansgolv. Nedanför finns de entusiastiska rejvarna som dansar. De som organiserar dessa lastbilar är människor som aktivt engagerar sig i klubblivet året om såsom discjockeys, affärsmärken och återförsäljare av evenemangsbiljetter.

Det finns även möjlighet för reklamfirmor och affärsmärken att vara sponsorer för lastbilar även om de inte själva deltar med någon lastbil.

Enligt uppgift så deltog i år 45 lastbilar och 11 länder var registrerade i paraden.

De flesta deltagarna är från Berlin och från andra delar av Tyskland men visst reser många till Berlin från andra länder för att delta i detta. Förra året deltog över en miljon i Love Parade men årets deltagarantal var mellan 500 000 och 750 000. Utav dessa deltagare träffade jag ett trettiotal tillresta svenskar, som deltog i Love Parade.

Det kan finnas flera olika anledningar till att deltagarantalet minskat detta år och några av anledningarna kan vara:

• Det sker inte något förnyelse av paraden utan den framförs efter samma koncept år efter år.
• Export av Love Parade har gått till Österrike, England, Israel, Mexico och Sydafrika. Det innebär att man inte behöver resa till Berlin för att uppleva Love Parade.
• Stormen, som drog in över Berlin några dagar före Love Parade, då flera personer dödades av nedfallande träd. Även under Love Parade var det stormvarning och vädret försämrades under kvällen.
• Rykten fanns om, att al-Qaida skulle genomföra en attack mot Love Parade. Detta fanns att läsa om i tyska tidningar före paraden.

Tyskland indelas i 16 delstater, Bundesländer, som har visst självstyre (egna parlament och regeringar). Berlin, Hamburg och Bremen är tre storstäder, som har ställning som delstater.

Den tyska polisen består av tre huvuddelar, Die Polizei der Länder (delstatspolisen), Bundesgrenzschutz (nationella polisen) och Bundeskriminalamt (rikskriminalpolisen).

Bundesgrenzschutz (BGS) är en nationell polisstyrka som ligger under Inrikesministeriet. Geografiskt så är BGS indelat i fem olika regioner och region Öst har sitt säte i Berlin.

BGS har många olika verksamhetsområden och några av dem är:

• bevakning av Nordsjön och Östersjön
• den polisiära övervakningen av Tysklands gränser
• gränskontroll av efterlysta och kriminella
• bevakning och skydd av flygtrafik och järnvägstrafik
• deltagande i polisiära ärenden internationellt under FN och EU.

Polisenheterna är också tillgängliga för att assistera Die Polizei der Länder (delstatspolisen) vid behov såsom vid stadsbesök och demonstrationer.

Järnvägspolisen har en stor förebyggande uppgift och de ska skydda allmänheten mot faror, som kan uppstå i dess distrikt på järnvägsstationer och järnvägsområde. De utreder också brott inom dess område såsom skadegörelse, stölder, våldsbrott och sabotage. De övervakar tåg, som kommer över Tysklands gränser och kortdistans- och godståg, eftersom de ofta utsätts för brott. De övervakar även tågstationer som passeras av passagerare till stora tillställningar såsom eskorter av fotbollssupportrar etc.

Det finns flera tågstationer i Berlin och anländer man med tåg söderifrån eller österifrån så hamnar man på Ostbahnhof. Ostbahnhof står i förbindelse med övriga Berlin via S-Bahn. Vissa internationella tåg, som kommer österifrån, går endast till Bahnhof Berlin Lichtenberg och därifrån kommer man också i kontakt med övriga Berlin med S-Bahn eller U-Bahn.

Byggnationen av den järnvägsstation som förväntas bli Berlins största, pågår just nu i närheten av S-Bahnstationen Lehrter Bahnhof men fram till dess så anländer de flesta tyska långdistanståg till Bahnhof Zoo. Bahnhof Zoo är en liten station, där tågen anländer till plattformar, som sedan leder till en stor hall. Där finns en liten shopping-galleria med restaurang, hittegodskontor, bank och biluthyrning. Bahnhof Zoo ligger i gamla Västberlin och har bra kommunikationer med övriga distrikt i Berlin med S-Bahn och U-Bahn. Utanför stationen finns också busshållplatser och taxistation.

Det finns flera internationella direktlinjer med tåg till/från Berlin och några av dem går till Zürich, Bryssel, Prag, Amsterdam, Paris och Warszawa. Numera går en direktlinje mellan Berlin och Malmö.

Den tyska järnvägen hade totalt 124 extratåg till Berlin i samband med Love Parade i år men de överväger att minska antalet till nästa år, eftersom antalet besökare minskat. Tidigare år har 280 000 personer åkt med tåget till Love Parade i Berlin och tillbaka hem men i år var det "bara" 200 000 personer.

Genom goda polisiära kontakter kom jag i kontakt med Horst Meyerhoff och Elke Lachmann. De arbetar på Bundesgrenzschutz och under Love Parade var de båda stationerade på Bahnhof Zoo. Elke arbetar vanligtvis på Bahnhof Zoo och Horst arbetar i vanliga fall på S-Bahnstationen Olympiastadion, som byggdes 1936 inför de olympiska spelen i Berlin och som numera är fotbollsklubben Hertha Berlins hemmaplan. De var mina "guider" och visade mig området runt Love Parade och hur de polisiära insatserna går till.

Jag spenderade en arbetsdag med Horst och Elke på den mobila polisstationen, som användes under Love Parade och i paradområdet. Under tiden jag var på polisstationen greps flera personer som var påverkade av narkotika och när möjlighet fanns (då det fortfarande gick att köra på vägarna runt Bahnhof Zoo) så transporterades de till en ordinarie polisstation.

Efter att ha besökt stabsrummet fick jag förmånen att ta på mig en polisväst och bege mig upp på S-Bahnspåret och gå bort till S-Bahnstationen Tiergarten. Under Love Parade är denna station avstängd för S-Bahntrafik men de vanliga tågen går fortfarande och därför så krävdes det oerhörd uppmärksamhet för att inte bli påkörd av tågen under promenaden dit. Jag kunde dock inte låta bli att titta ned från spåret i terrängen nedanför som är lite skymt från det vanliga promenadstråket till Strasse des 17 Juni. Där nere var det som att komma rakt in i missbrukarnas värld. Där skedde försäljning av droger och nästan varenda person satt och mixtrade med droger eller tog droger helt öppet.

När vi väl kommit fram till stationen, så förstod jag snabbt att jag hade den bästa utsikten, eftersom det bara var vi poliser och ett TV-team, som stod där. När jag frågade Horst och Elke, om de varit där tidigare, så visade det sig, att det var första gången som de stod där trots att de har jobbat under Love Parade i flera år.

När jag väl var på plats så var det bara att njuta av spektaklet. Det var helt fantastiskt att se alla dessa människor i underbart galna kreationer, som dansade helt ohämmat på gatan nedanför mig. Lastbilar med discjockeys passerade under den bro jag stod på. Vid ett tillfälle ropade en discjockey ut, att de älskade den tyska polisen och skapade sedan återklang på sina ord genom att uppmuntra rejvarna att svara, vilket de gjorde ett flertal gånger.

Efter att ha varit på stationen Tiergarten i nästan en timma, fick vi meddelande om, att en olycka hänt på S-Bahn i närheten av där vi var. Vi var tvungna att lämna stationen och det framkom sedan, att ett dödsfall skett (självmord). Nästan direkt efteråt hände en olycka till på en annan station, när en påverkad rejvare stod och urinerade på perrongen och råkade ramla framåt, när ett tåg passerade. Den unge mannen avled senare av sina skador.

Senare på kvällen blev vädret sämre men någon större regnmängd blev det inte och inte heller det åskväder, som man tidigare fruktat under kvällen. Stormvarningen, som utfärdats tidigare under dagen, orsakade oreda i planeringen för den stora finalen av Love Parade vid Siegessäule. En övergående åskfront med befarade starka stormbyar hade tidigare under kvällen tvingat de flesta av de 45 Love Parade-last­bilarna till reträtt till paradens utgångspunkt vid Ernst-Reuter-Platz och Brandenburg Tor pga säkerhetsskäl. Rekommendation hade också kommit från vädertjänsten om att avsluta paraden tidigare. Polisen gick ut och varnade rejvarna för storm i Tier­garten, som är den största parken inne i Berlin, för risken att bli skadade av avbrutna grenar från träd.

Årsredovisningen av narkotika i Västra Götaland under 2001 visar ett ökande missbruk av narkotika i ungdomars nöjesmiljöer. Den största och kanske mest allvarliga attitydförändringen har skett bland unga människor, som tidigare inte befunnit sig i riskzonen att rekryteras in i narkotikamissbruk. Den allvar­ligaste faran bland unga är bruket av döddansar­droger (f.d. partydroger) som ecstasy, amfetamin, kokain, GHB, GBL, LSD, cannabis samt bensodiazepiner.

De droger, som paraddeltagarna använder, är främst ecstasy, amfetamin, cannabis och kokain. Den största andelen ecstasy och amfetamin kommer från Holland och i regel brukar det förekomma 10–15 olika präglingar på ecstasytabletterna. Den stora faran de senaste åren är, att man ser en ökad kombination av alkoholintag i samband med drogmissbruk.

I Berlin är det ovanligt att någon dör av ecstasymissbruk. Under Love Parade 2001 hittades dock en ung kvinna död i en lägenhet. Hon hade tagit en ecstasytablett och sedan dött av ett hjärtfel, som hon inte visste om att hon hade.

Berlins narkotikasektion har inte Love Parade som sitt arbetsområde men de närvarar vid polis­stationerna för att ge råd och dåd. De arbetar endast mot grova narkotikabrott och av de ca 200 narkotikaärenden, som fanns efter Love Parade 2002, så hamnade endast 8 av dem hos narkotikasektionen.

Efter Love Parade 2000 fanns det 325 narkotikaärenden och i ett av ärendena var det en svensk kvinna. Det året gjordes beslag av 2 968 ecstasytabletter och året efter (2001) var beslaget av ecstasytabletter 1 327.

Polisen i Berlin gör inga speciella tillslag mot klubbar, där det förekommer narkotika, eftersom de inte anser sig vara tillräckligt många poliser för det jobbet. De anser att det också finns ett problem med bevisningen, eftersom narkotikan oftast påträffas på golvet.

Vid beslag av ecstasytabletter med nya präglingar så sänds de till Bundeskriminalamt, där tabletternas data såsom färg, storlek m m, läggs in i en databas. Informationen sänds sedan vidare till Europol.

Försäljare och småföretagare ser inte någon ökning av sin försäljning under Love Parade och inte heller hotell eller restauranger. De som ser en uppgång i antalet besökare under Love Parade är fast-food-restauranger i innerstaden.

Försäljare och affärsinnehavare anser, att de unga deltagarna i paraden har blivit mer sparsamma. De sover i tält i stället för på hotell och de handlar sina drycker på snabbköp i stället för på caféer.

Arrangörer hävdar bestämt, att paraden går med förlust. Däremot så sägs det att paraden gått med mindre förlust i år än året före. Att det skulle gå med förlust är något som jag har svårt att förstå med tanke på den stora mängd människor som besöker paraden. I vilket fall som helst så är klubbarna de stora vinnarna med stora antal besökare som betalar inträde. Det finns uppgifter om, att ca 20 000 personer kom till Lovestern Galaktika Party och att varje gäst betalade 25 Euro.

Många anser, att Love Parade och technovågen är ämnad för att göra reklam för Berlin och att rejvarna ska komma tillbaka till Berlin som turister.

Tack vare den årliga Love Parade har techno blivit erkänt och kan på ett lagligt sätt vara ett politiskt uttryck. Senaten i Berlin röstade inte bara för att tillåta paraden utan också för att betala för den enorma städinsats som krävs efteråt. Detta pga att organisatörerna registrerade händelsen som en "politisk demonstration". Det kanske är lite svårt att se det politiska i denna rörelse men fram till 2001 var Love Parade klassad som en politisk demonstration. Nu anses den vara en offentlig tillställning och således får arrangörerna nu betala skatt till staden och betala för städkostnader och skadegörelse som sker runt paraden.

Insp Jeanette Andersson
LKP Narkotikaroteln
Göteborg