Missbruk av industrihampa

Av Marianne Von Wachenfelt

Det finns en huvudregel när det gäller odling och innehav av material från Cannabis sativa: Det är förbjudet att odla och inneha alla former av cannabis, det gäller såväl hela plantor som blad, stjälkar och blomställningar, dvs alla ovanjordiska delar är klassade som narkotika.

Hampfröna innehåller inga narkotiskt verksamma ämnen och är därför undantagna i narkotikaförteckningen, men så fort plantorna kommer upp ur jorden börjar det på blad och stjälkar bildas små körtelhår. Det är i dessa hår som bl. a. cannabinoiderna, varav THC är den mest aktiva, bildas. THC bildas inte direkt, utan först som cannabidiolsyror, som sedan efterhand som växten mognar övergår till THC. Dessutom är det allmänt känt att olika delar av plantorna har olika stor mängd körtelhår och alltså olika hög halt av THC.
Efter det att Sverige gått med i EU, har det kommit ett beslut om att det är tillåtet att, med vissa restriktioner och kriterier, odla en typ av fiberhampa, som också kallas industrihampa.
I förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika, bilaga 1 står: Med cannabis skall dock inte förstås sådan hampa som 1. är av sort som kan berättiga till stöd enligt rådets förordning (EG) nr 1251/1999 av den 17 maj 1999 om upprättandet av ett stödsystem för producenter av vissa jordbuksgrödor och rådets förordning (EG) nr 1673/2000 av den 27 juli 2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion och 2. odlas efter det att ansökan om arealstöd för sådan odling enligt rådets förordning (EG) nr 1251/1999 givits in till behörig myndighet.
Detta är ett undantag och gäller endast för lantbrukaren som odlar för industriellt bruk och uppfyller båda kriterierna.
När någon annan plockar med sig material ur fältet, så gäller inte tillståndet för denna person utan han/hon gör sig skyldig till innehav av narkotikum.
Eftersom fiberhampan/industrihampan och den illegalt odlade ”droghampan” är av samma art, så kan man inte skilja på dem utseendemässigt utan man måste göra en bestämning av mängden THC, som inte ens i honblomställningarna får överskrida 0.2%.
Resultatet har blivit en enorm ökning av antalet begärda haltbestämningar på SKL, där vi redan tidigare hade tufft med att hinna med alla ärenden.

Enkelt att extrahera THC

Fram till 2003 hade plantans mognadsgrad ingen betydelse, utan så fort man identifierade materialen som Cannabis med hjälp av makro- mikroskopi och tunnskiktskromatografi så skrevs analysresultatet ut som Cannabis(I) oavsett mängden THC.
Tyvärr så har det spritts en uppfattning att all befattning med fiberhampan är laglig, d.v.s. att det är fritt fram att hämta material för missbruk i hampfältet. Inte minst har förespråkarna för hampodling i Sverige bidragit till denna missuppfattning med att påstå att ”fiberhampan innehåller så lite THC att den är omöjlig att använda för missbruk”.
Detta är helt felaktigt, det går alldeles utmärkt att få tillräcklig mängd THC till en joint/pipstopp med samma metoder, som missbrukarna åtminstone de senaste 30 åren har använt för att tillvarata all THC ur de sämre delarna av plantorna.
Vi har själva gjort ett par försök att extrahera THC ur fiberhampa och därvid erhållit extrakt som skulle räcka till ett ansenligt antal jointar/pipstopp med högt THC-innehåll. Detta visar klart på hur felaktiga ett antal domar från alla rättsinstanserna är, där man menar att material med THC-halter under 2-3 % är oanvändbara för missbruk. På SKL ser vi också ett ökat antal ärenden med växtdelar i olika lösningsmedel.
Det förekommer dessutom ett antal fall, där en person stjäl material ur hampfältet och sedan säljer av det till kompisar. Detta kan ses som ytterligare ett exempel på att detta material är användbart ur missbrukarsynpunkt.
2003 togs ett olyckligt beslut att eftersom vi på SKL inte har någon bakgrundsinformation om materialen som kommer till oss, så skulle vi redovisa låghaltsärendena med ett öppet sakkunningutlåtande och överlåta åt polis och åklagare att ta ställning till om den aktuella odlingen var legal eller inte.
Så har fallet inte blivit utan istället så begärs haltbestämningar in absurdum och många åklagare skriver av ärendena istället för att åtala för narkotikainnehav, trots att det är mycket enkelt för vederbörande att ta reda på om
1. Har den misstänkte köpt rätt frön, dvs. av de sorter som är godkända för industriell odling? Var finns den dokumentationen?
2. Har han/hon ansökt om arealstöd för odlingen?
Om svaret är nej på någon av dessa frågor så är innehavet av Cannabis att betrakta som narkotikum oavsett THC-halt och oavsett varifrån materialet kommer.