av Gunnar Hermansson, Rikskriminalen, Narkotikaroteln
En fortsatt ökning av personrån och andra grova våldsbrott av
skilda slag kan förväntas ske i takt med att missbruket av
våldsdrogerna Rohypnol och anabola steroider ökar stort.
Under förra året ökade tillgången på Rohypnoltabletter på den
illegala marknaden till aldrig tidigare skådade nivåer. Antalet
beslagstillfällen mer än fördubblades och mängden beslagtagna
tabletter flerdubblades till drygt 810 000 stycken. Om detta är en
tiondel, högt räknat, av det verkliga antalet som finns i omlopp i
landet, så innebär det att kanske närmare 10 miljoner tabletter varit
i omlopp under ett år till ett värde av ca 200 miljoner kronor i
missbrukarledet.
Rohypnolmissbrukets effekter kan leda till våldsbeteende eller
utnyttjas av kriminella för att lättare kunna utföra våldsbrott
eller egendomsbrott. Det finns många exempel som visar på detta. Det
är heller ingen hemlighet att flunitrazepam, som är den verksamma
substansen i Rohypnol, tar bort rädsla, ångest och oro. Detta är
tillverkarens egna uppgifter, och tabletterna används inom sjukvården
bl.a. just för att ta bort rädsla, ångest och oro på patienter
inför operationer.
Just dessa effekter drabbar givetvis även missbrukarna, som dessutom
tar flera tabletter samtidigt och ofta i kombination med andra droger.
De avhämmande effekterna förstärks av bl.a. alkohol, och i
kombination med uppiggande medel uppstår nya oanade effekter. Hos
många individer får det till följd en ökad inblandning i våldsbrott
och andra typer av brott. Forskningen på icke medicinsk användning och
kopplingen till ökat våld och andra kriminella handlingar är
otillräcklig.
Anledningen till att så få vetenskapliga studier genomförts på
effekterna av missbruk kan bero på flera saker. Rohypnol är ett
läkemedel i bensodiazepingruppen, och dessa medel har under årtionden
varit verkliga storsäljare. Tillverkarna, och även flertalet läkare,
framhåller gärna läkemedlens stora betydelse i ordinerade doser, men
blundar för missbruket. Det är heller inte etiskt möjligt att
genomföra laboratoriestudier på människor med de doser,
tillförselsätt och kombinationer med andra droger som förekommer i
missbruket.
Läkemedelsindustrins ansträngningar att tona ner farligheten av
missbruk av bensodiazepiner har varit större än intresset och behovet
av forskning på missbrukseffekter. Det krävs alltid mycket fler och
grundligare vetenskapliga studier för att man skall få acceptans för
ett preparats farlighet, än då det gäller att få gehör för goda
medicinska effekter. I väntan på ytterligare forskning kan vi notera
en kraftig ökning av hänsynslösa personrån och råare våld i olika
sammanhang. Ofta söker man andra förklaringar till obegripligt
övervåld som utförts av friska personer.
Anabola steroider är en annan typ av läkemedel som missbrukas allt
mer. Antalet beslag av anabola steroider har fördubblats på tre år.
Smuggling och illegal handel är idag en mycket lukrativ affär, medan
det medicinska bruket av anabola steroider i Sverige är mycket
begränsat numera. Unga män sätter i sig megadoser av anabola
steroider, som verkar på samma sätt som manligt könshormon. På detta
område finns mer av både svensk och utländsk forskning som påvisar
ökad aggressivitet, ökad sexualdrift, dominant och hänsynslöst
beteende m.m. Hos många av dessa missbrukare leder effekterna till
ökad våldsbenägenhet och indragning i kriminalitet. Missbruk av
anabola steroider uppmärksammas periodvis i olika medier, medan
myndigheterna föredrar att vara passiva. Det råder uppenbarligen en
stor överproduktion av anabola steroider, och läkemedelsföretagen som
tillverkar dessa preparat gör stora förtjänster på den illegala
efterfrågan.
Varför är samhällets syn på läkemedelsdroger så annorlunda
jämfört med illegalt tillverkade droger som ecstasytabletter eller
amfetamin? Ett exempel på detta är att såväl Rohypnol som anabola
steroider vid illegal hantering har mycket lågt straffvärde. Ett
HD-prejudikat 1998 satte gränsen för grovt narkotikabrott vid 20 000
tabletter. Flera åklagare arbetar nu med att få till stånd en ny och
väsentligen strängare praxis. Innehav av insmugglade anabola steroider
i stora mängder renderar också löjligt låga straff.
En bidragande orsak till det milda synsättet på läkemedelsdroger
kan vara oklara begrepp. Man måste skilja på medicinskt bruk och
missbruk – läkemedel och narkotika. Fem Rohypnoltabletter som röks
eller tuggas och sköljs ner med öl är missbruk av narkotika. Att
injicera anabola steroider kombinerat med intag av tabletter i doser om
upp till hundra gånger den normala medicinska dosen, är ett allvarligt
medicinskt missbruk, fjärran från tillverkarnas ursprungliga
medicinska avsikter. Ändå tillverkas anabola steroider i kolossala
mängder av läkemedelsindustrin, trots att de medicinska indikationerna
reducerats kraftigt.
En annan begreppsförvirring sker när ordet dopning används för
missbruk av anabola steroider utanför idrottsliga sammanhang.
Idrottsmän kan vara dopade, men en bankrånare kan inte sägas vara
dopad för att han peppar sig med anabola steroider före brottet.
Statistiken visar entydigt på en ökad illegal marknad av
narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider. Det är därför
hög tid att inse faran med detta och inte sticka huvudet i sanden. Alla
som på något sätt är involverade i den legala hanteringen av
läkemedel som kan missbrukas måste ta sitt ansvar.
De skador och stora ekonomiska förluster som missbruket åsamkar
samhället måste beaktas och ställas i relation till de medicinska
vinsterna inom sjukvården och till läkemedelsbolagens goda
förtjänster.
Det krävs idag starka medicinska skäl för att få dessa klassade
droger förskrivna på recept. Är det då acceptabelt att alltför
många personer i ansvarig ställning inte låtsas om den omfattande
självmedicineringen med höga doser som numera förekommer i vårt
samhälle?