Av Ingmar Nilja, Rc narkotikaroteln

Narkotikaroteln i Halland har under ett flertal år funderat och haft planer på att göra ett studiebesök i något annat land som har anknytning till det jobb som vi dagligen utför. Valet föll slutligen på Holland där narkotikaroteln haft ett antal knytningar i olika ärenden.

Vid kontakt med Kjell-Åke Larsson på Europol och Mats Nygren på RKP, stationerad som sambandsman i Haag, ställde dessa sig positiva till ett studiebesök och information.
Ekonomiskt stöttade polismyndigheten i Halland och SNPF resan och boende vilket gjorde att den enskildes kostnader kunde hållas nere.
Resan och studiebesöken planerades till den 2-5 maj 2002.
Klockan 05.00 den 2 maj var det avresa från polishuset i Halmstad i en inhyrd buss vilket gjorde att alla 10 på resan kunde åka gemensamt.
Den 3 maj besökte vi Kjell-Åke Larsson stationerad på Europol i Haag. Vi fick information och rundvandring i Europols lokaler efter att genomgått en minutiös säkerhetskontroll. Byggnaden hade i gamla tider varit ett kloster och tjänat som Gestapohögkvarter under andra världskriget.
Alla 15 medlemsländerna sitter dörr i dörr med varandra vilket ger snabba kontakter och okomplicerade beslutsvägar, större möten tolkas på fem språk men huvudspråket är engelska, 350 personer jobbar i huset därav är 50 sambandsmän. Analysenheten som har 50 tjänster fick sin numerär kraftigt utökad efter händelserna 11 september 2001.

Europol arbetar i grupper med olika brottstyper:
• Narkotikabrott.
• Illegal invandring/ barnpornografibrott.
• Handel med nukleära ämnen.
• Handel med stulna fordon.
• Terrorism.
• Penningförfalskning avseende Euro.
• Penningtvätt.

Nya avdelningar och brottstyper som är på gång:
• Brott mot liv och hälsa.
• Bedrägerier.
• Olaga handel.

Nedan nämns de projekt som kommer att genomföras under året.

Projekt 2002
• Cola; kokainhantering från Syd­amerika.
• Islamiska extremistgrupper.
• Östeuropeisk organiserad brotts-lighet.
• MC projekt Monitor
• Penningförfalskning
• Mustard; Narkotika/heroin från Turkiet.
• Twins; Barnpornografi på Internet.
• Misstänkta transaktioner, penningtvätt.

Ev. kommande projekt (om länderna anser att det krävs)

• Case; nordisk amfetamin projekt på EU nivå.
• Prekursorer. (England och Sverige ej med)
• Projekt Copper; Albanska kriminella organisationer.

Den information vi erhöll var att man med fördel kan vända sig till sitt lands sambandsman för att söka hjälp när så behövs. Eftersom sambandsmannen har de bästa kontakterna var Kjell-Åke noga med att poängtera att det är några saker som man särskilt bör tänka på.

• Ge alltid all information, dölj inget.
• Sök inga parallella kontakter i det land du önskar information från. Låt sambandsmannen sköta den biten annars blir det lätt dubbelarbete.
• Har man internationella ärenden bör information ske till Europol för koordination.

Rikskriminalpolisens sambandsman Mats Nygren (sedan augusti -02 har Ove Dahlberg efterträtt Nygren som återvänt till RKP, reds. anm.) är stationerad på svenska ambassaden i Haag. Han jobbar mest mot Benelux länderna och har byggt upp kontaktnät kring dessa länder.
Europols Kjell-Åke Larsson och Mats Nygren samarbetar i vissa ärenden och ser inget konkurrensförhållande. Efter en närande lunch åkte vi till Haag-polisen, där vi träffade John Jesper, narkotikapolis i Haag.
John gav oss en föreläsning om den holländska narkotikapolitiken samt om hur den holländska polisen är organiserad och jobbar. Han berättade bl a att Holland består av 25 polisregioner. Varje region är "kungar i sin egen myndighet". Några andra intressanta saker som kan nämnas är att det i Holland finns få renodlade narkotikarotlar trots den rika tillgången på droger. Kollegerna i Holland dras med liknande problem som vi i Sverige vad gäller bristen på personal.
I Holland gör man indelning på narkotika i s.k. "Soft drugs" och "Hard drugs".
Cannabis är en "Soft drug". Detta kom kanske inte som en överraskning för oss men det som förvånade var den sällsynt liberala inställningen i allmänhet till cannabis. Jesper återkom vid ett flertal tillfällen till att alkohol är mycket farligare än cannabis.
GHB är ett växande problem i Holland och det pågår verksamhet för att få det klassat som narkotika. Det har inträffat dödsfall och GHB har hittills anträffats mest inom ravekulturen.
Holland är ett stort transitland när det gäller kokain från Sydamerika. På flygplatsen Schiphol anländer dagligen plan från Sydamerika där det plockas ut ett antal "sväljare" med kokain. Vid en flight som anlände under 2001 plockade polisen ut 19 sväljare!! Efter att "sväljarna" gripits, suttit sin tid på tulltoa, förhörts, så skickas de åter till Sydamerika i avvaktan på lagföring i Holland. De återvänder dock ej till rättegång och det är ju ej så förvånande.
Vid ett tillfälle togs 2 ton kokain i beslag vid under 2001. Detta påverkade ej det lokala priserna på kokain i Holland, vilket naturligtvis kan tolkas på flera sätt. Holland är ett stort transitland och åtgången av kokain är enorm.
När man för ett resonemang kring narkotikapolitik i Holland låter det i våra öron helt motsägelsefullt.

• All hantering av narkotika är förbjuden. MEN man har en hög toleransnivå!

Som de flesta känner till finns det "Coffeeshops" i de flesta städer i Holland. Varje stad kan bestämma om reglerna för varje inrättning. Dock finns det regler som är samma över hela landet. I Haag finns 31 st coffeeshops och i hela Holland 800. Det finns ca 750 000 brukare av cannabis i Holland.
Maxstraffet är 6 års fängelse för cannabis, oavsett mängd!

Regler för Coffeeshops.

• Förbjudet att annonsera någonstans om sin verksamhet.
• Får ej finnas andra droger i butiken än cannabis (soft drugs).
• Ingen ordningsstörning.
• 18 år åldersgräns.
• Max 500 gram cannabis i lager.
• Man får inte sälja till påverkade personer och varje coffeeshop får bara sälja 5 gram per kund och dag.
• Man får ej medföra vapen.

Det förekommer vissa avvikelser och exempel på dessa är att det är förbjudet för en coffeeshop att etablera sig närmare än 500 meter från en skola (Haag), dessutom är det förbjudet att sälja alkohol (också Haag) medan detta är tillåtet i Amsterdam. I vissa städer har man beslutat, att man ej skall ha några coffeeshops.
Polisen kan när som helst gå in i coffeeshopen och be att få titta på bokföring och lager.
Skulle någon coffeeshop bryta mot någon av bestämmelserna, stänger myndigheterna butiken. Enligt John Jesper har man god kontroll på sina coffeeshops och stänger dem som inte följer regelverket.
Vi undrade hur ägarna till coffeeshopsen får sitt lager eftersom det enligt holländsk narkotikapolitik varje befattning med narkotika förbjuden. John förklarade då för oss att ägarna handlar sin cannabis på den illegala marknaden och för sedan laglig mängd till butiken. När han gör detta begår han ett lagbrott och riskerar att bli gripen av polis?!
John berättade att det är ovanligt att man griper ägarna under deras inköpsresor. Så fort ägaren satt sin fot över tröskeln i sin butik är det hela raskt "lagligt" igen. Det händer att folk kommer in i en coffeeshop och försöker sälja sin hemodlade cannabis. Är det av bra kvalité handlar coffeeshopsägarna med hemodlarna.
Enligt holländskt sätt att resonera har man genom sina coffeeshops full kontroll på ALL hantering av cannabis och kan se till så att folk inte får i sig för mycket. Den skadlighet som man anser att cannabis har är en förhöjd risk för cancer. Att THC skulle ha skadlig effekt på fettvävnader anser man inte är vetenskapligt bevisat.
Vi försökte att argumentera och föra fram vår restriktiva politik men insåg snart att uppgiften var oss övermäktig. "Om ni tar fram 10 forskarrapporter som visar att cannabis är skadligt, tar jag fram 10 som visar motsatsen" sade John. Både polisen och ägaren till coffeeshopen var överens om att det ej förekom någon handel med cannabis utanför coffeeshopsen. Det handlades ingen cannabis på gatorna och detta var en av fördelarna med coffeeshopsen!
Man får inneha 30 gram cannabis som person eller fem cannabisplantor. All import av hasch är olaglig och åtalas. Man ser missbruket av cannabis som helt ofarligt och anser att alkoholens skadeverkningar är större.
Kunderna till coffeeshopsen är oftast stadiga lokala kunder som kommer in röker och/eller köper cannabis, marijuana. Den butik vi besökte hade en årsomsättning på ca 150 kg cannabis per år. Ägaren här var helt övertygad om att vi inom en 10 års period skulle ha coffeeshops i Sverige, Gud förbjude! Här fanns verkligen delade meningar.
Holländsk polis avslöjade 260 cannabisodlingar under 2001. Dessa odlingar fanns mestadels i stora lagerlokaler där honplantorna odlades. Utomhus kunde man påträffa de oanvändbara hanplantorna. Att man i Holland är duktig på att förädla grödor vet vi. Man har där utvecklat cannabis sativa så mycket att man lyckats höja THC-halten i den s.k. "skunken" till samma värden som i hasch.
Man säljer särskilda fabrikstillverkade jointar i coffeeshopen tillverkade i Holland, som innehåller 0,3 gram cannabis, tillverkningen är olaglig.
Samarbetet med polisen och ägarna till alla coffeeshops är mycket gott. Ingen av parterna upplevde att det fanns några problem.

Ecstasy- och amfetaminlaboratorier

Av John Jesper fick vi en förevisning av beslagtagna delar av ecstasy- och amfetaminlaboratorier som förvarades på hemlig plats.
I laboratoriet finns utrustning och kemikalier som visar ett flertal sätt att framställa ecstasy. Vad som är gemensamt är enkelheten i framställningsprocessen samt farligheten vid processen. Däremot varierar mängden färdig produkt beroende på vilken metod man använder. En annan gemensam sak är att man fick stora mängder restprodukter vilka man är tvungen att göra sig av med. Detta har blivit ett naturvårdsproblem när de illegala fabrikerna skall göra sig av med prekursorerna och restpartiklar.
Att explosionsrisken är stor oavsett vilken framställningsmetod som används råder ingen tvekan om. Vi lärde oss att aldrig röra några kopplingar om man inte var säker på vad man gjorde. Risken för att flyga i luften är stor! Varje år är det ett flertal laboratorier som exploderar.
I det uppbyggda laboratoriet finns även tablettmaskiner med olika kapacitet. Den största tillverkade 500 000 tabletter i timman.

Amsterdam