Narkotikasituationen i Colombia förvärras

Text: Lars Norberg, Interpol Stockholm

Trots de colombianska myndigheternas ansträngningar att med flygbesprutningar, tillslag, alternativa metoder m.m. minska produktion/smuggling av narkotika har produktionen på senare tid ökat markant.

Polisens/militärens narkotikabekämpning leder varje år till stora narkotikabeslag och många gripna men likväl ligger man steget efter narkotikahandlarna.

Under slutet av förra året ledde dock en stor operation av polis från Colombia, USA, Mexiko och Ecuador till en stor polisiär framgång då ett stort antal colombianska narkotikahandlare greps, bl.a. en medlem av den tidigare så välkända Medellin-kartellen samt Fabio Ochoa Vasquez, känd från 80-talet i Ochoa-klanen.

Colombias narkotikapolitik har numera helt godkänts av USA och förhållandet mellan länderna har avsevärt förbättrats efter det att förre presidenten Ernesto Samper ersattes av Andrés Pastrana 1998. Samper misstänktes ha tagit emot stora summor pengar från medlemmar av Calikartellen under sin presidentvalkampanj.

Narkotikaorganisationerna

Numera arbetar narkotikaorganisationerna på annat sätt än under Medellin- och Calikartellernas tid. Man kontrollerar idag inga speciella områden och inte har man heller monopol på kontrollen över narkotikan eller exportvägar. Vidare är de nya organisationerna angelägna om att vara anonyma och avstå från uppmärksammade terrorhandlingar, något som var vanligt förekommande tidigare. Narkotikahandlarna ser sig idag som vanliga affärsmän och det är svårt att utifrån se vad som döljer sig bakom deras företagsfasader. Idag räknar man med att det finns ca 400 kända narkotikaorganisationer i Colombia.

Gerillan och Paramilitären

Gerillaorganisationen FARC (Las Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia) har ökat sin inblandning i narkotikaproduktionen i de sydöstra delarna av landet och i synnerhet i den s.k. demilitariserade delen som de kontrollerar. Man sägs idag även köpa och sälja vidare narkotikan. Fortfarande tar man också ut skatter för beskydd av t.ex. odlingar och laboratorier. Ytterligare inkomster fås från beskydd av flygfält och transporter av narkotika samt inte minst kidnappningar och utpressning.

Huruvida den andra välkända gerillaorganisationen ELN (Ejercito de Liberacion Nacional) är direkt inblandad i hantering eller beskydd av narkotikaaktiviteter är inte helt klarlagt. Paramilitären AUC (Las Autodefencas Unidas de Colombia) uppges kontrollera stora kokaodlingar i regionerna Catatumbo, Antioquia, Putumayo och även i den demilitariserade zonen, som gerillan kontrollerar.

Paramilitärens ledare Carlos Cano har i media sagt att narkotikahandeln idag finansierar 70% av deras aktiviteter.

Odling och produktion

Enligt Policia Nacional odlades under 1999 ca 103 000 ha koka och 6 500 ha opievallmo i Colombia. 1997, då artikelförfattaren besökte landet, uppgavs, att ca 50 000 ha koka odlades. Kokan odlas huvudsakligen i regionerna Caqueta, Guavire, Putumayo, Vichada och Meta. Produktionskapaciteten för kokain 1999 uppgick enligt amerikanska källor till 520 ton, jämfört med 435 ton 1998. Sedan 1995 skall produktionen av kokain i Colombia ha ökat med ca 125%.

I Peru och Bolivia har däremot produktionen minskat väsentligt och idag producerar Colombia dubbelt så mycket kokain som Peru och Bolivia tillsammans. Orsaken till den stora ökningen i Colombia är enligt vissa uppgifter dels de framgångsrika utrotningsmetoderna i Peru och Bolivia, som gjort, att produktionen flyttat till södra Colombia, och dels avsaknaden av regeringskontroll i stora delar av landet.

Narkotikahandel

Sedan de stora kartellernas fall har förutom mexikanska, italienska och spanska narkotikaorganisationer även nigeriansk och rysk maffia kommit in på marknaden i Colombia, vilket inneburit större konkurrens.

De colombianska organisationerna har idag inte alltid monopol på samtliga led i handeln som tidigare. Exporten från colombianerna slutar inte sällan med försäljning till andra organisationer i angränsande länder. Detta kan innebära att stora inkomster går förlorade och inte kan återinvesteras i den colombianska ekonomin. Fortfarande finns dock colombianska organisationer som helt kontrollerar smugglingen av kokainet till USA:s östkust.

Spanien utgör centrum för distribueringen av narkotikan i Europa för de colombianska narkotikahandlarna p.g.a. dels geografi och dels språk. Samarbete finns med smugglingsorganisationer i norra delen av Spanien i främst Galicien men också i Madrid. Tusentals colombianer har de senaste åren gripits i Spanien misstänkta för narkotikabrott.

Enligt uppgift från Policia Nacional i Bogotá är ca 28% av den colombianska narkotikaexporten riktad mot den amerikanska marknaden, 26% mot den mexikanska, 23% mot Europa, 12% mot grannländer samt 11% mot icke identifierade mål.

1999 beslagtogs 31 ton kokain och 688 ton opiater av de colombianska myndigheterna. 2452 personer i Colombia greps misstänkta för narkotikabrott varav 2378 var colombianska medborgare.

Enligt Interpol beslagtog man 385 ton kokain i världen 1999 mot 362 ton året innan. 50% beslagtogs i Central- och Sydamerika, 40% i USA och 10% i Europa.

Genom Centralamerika och Karibien smugglas och magasineras kokainet från Colombia för vidare transport till främst USA.

Brasilien, Argentina, Ecuador, Venezuela och Paraguay är också transitländer för kokainets väg från Colombia till USA och Europa.

Smugglingsmetoder

Organisationerna söker ständigt nya vägar för att försvåra upptäckt för polis/tull. I blomstertransporter till USA har kokain- och heroinbeslag gjorts och då även länder i Europa importerar blommor från Colombia finns risken, att också Europa kan drabbas. Beslag av kokapasta har gjorts i Spanien och Tyskland, varför behov naturligtvis finns för att bygga upp laboratorier.

Beslag av svart och rött kokain från Colombia har gjorts vid flera tillfällen och i Spanien har man bl.a. hittat svart kokain gömt i vaxljus från Bucaramanga i Colombia.

Alternativ utveckling

Alternativ utveckling anses av regeringen i Colombia vara det bästa alternativet för de ca 40 000 familjer som försörjer sig på småskalig odling av narkotika. De större odlarna (mer än 50 ha) inkluderas ej i den alternativa utvecklingen utan faller under polisens besprutningsprogram.

PLANTE (Plan Nacional de Susticion de Cultivos Ilícitos) är regeringens institution med ansvar för denna alternativa utveckling. Man arbetar i den demilitariserade zonen som FARC kontrollerar. Man har som mål att minska odlingsarealen genom förbättring av legala jordbruksaktiviteter. Odlarna är positiva till detta och gerillan har hittills inte försökt sabotera projektet.

Narkotikamissbruk

En undersökning om narkotikamissbruket, som myndigheterna gjort bland den colombianska befolkningen (ungdomar mellan 10–24 år) visade, att av 305 000 ifyllda enkäter så var missbruket mer utbrett än man trott.

Av de tillfrågade hade 9,2% använt marijuana, 3,6% kokain, 2,1% basuco (slaggprodukt vid framställning av kokain), 1,8% ecstasy och 0,8% heroin. Missbruket av ecstasy tenderar att öka bland de yngre i Colombia.

Det totala antalet missbrukare av kokain i Colombia uppgår till ca 400 000 personer medan missbruket av olika kokainpreparat uppgår till ca 700 000. Ca 1,2 miljoner missbrukar marijuana och man ser en ökning av heroinmissbruket bland den yngre befolkningen. Statistiken är alarmerande, då 60% av befolkningen är under 25 år.

Utlämning av colombianskamedborgare

I slutet av 1997 antog kongressen en lag som innebär att colombianska medborgare kan utlämnas för brott som begåtts i annat land. Den möjligheten användes för första gången under hösten 1999 då en colombian utlämnades till USA misstänkt för grova narkotikabrott. Sverige kanske kan bli det andra landet som lyckas få en medborgare från Colombia utlämnad, då den sedan 1998 internationellt efterlyste Hector Pinzon gripits i Colombia och har begärts utlämnad till Sverige. Pinzon var huvudman i det ärende som presenterades på SNPF:s konferens i Göteborg förra året.

Avslutningsvis kan nämnas att Leonardo Gallego, tidigare chef för narkotikapolisen i Colombia och gäst vid SNPF:s konferens i Oslo 1998, har promoverats och är nu chef för en avdelning inom Policia Nacional som kallas DIJIN (Direccion de Policia Judicial).

Lars Norberg
Interpol, NSK