Av Lars Norberg, Interpol

Interpols Generalsekretariat i Lyon sammanställer varje år en rapport efter att medlemsländerna inlämnat uppgifter om läget i respektive land. Flera länder där stora beslag görs inkommer av olika skäl ej med sina rapporter och därför försöker man från IPSG att använda andra källor till information innan man ger ut sin årsrapport.

I PSG påpekar att den tidigare fokuseringen på de traditionella organisationerna i bl.a.Turkiet, Colombia, Ryssland måste kompletteras och ansträngningarna ökas för att bättre samordna kampen mot de åtskilliga mindre sofistikerade men effektiva etniska organisationer som numera är mycket aktiva i världen. Idag inrapporterar länder som tidigare inte haft nämnvärda problem om en ökning av missbruk, speciellt länder som finns längs smugglingslederna och nära produktionsområdena. I vissa av dessa länder har bristen på allmänt förtroende för regeringarna minskat och de kriminella aktörerna har fått alltmer inflytande.

Missbruk av de syntetiska drogerna metamfetamin och ecstasy anses idag vara den största globala narkotikafrågan följt av heroin som det allvarligaste i behandlingshänseende och kostnader och därefter kokain. Cannabis behåller sin plats som den vanligaste drogen i världen och fortsätter att öka i popularitet.

Enligt en FN-rapport var den årliga ökningen av beslag i världen av amfetamin, ecstasy och lugnande medel mellan 1990–2000 mer än 22%. Detta kan jämföras med 6% ökning av cannabis, 8% heroin och 2% kokain.

En stor ökning av kokainbeslagen i Europa har skett under 2001 jämfört med året innan. Ökningen beror på att flera stora beslag har gjorts i Spanien. Missbruket i t.ex. Sydamerika har varit lågt men tenderar att öka medan missbruket i Afrika och Asien är obetydligt i jämförelse med övriga världen. Dock har missbruk av "crack" blivit ett problem bland ungdomar i Sydafrika.

Produktionen av kokain har sjunkit 2001 och 2002 i Colombia, det i särklass största produktionslandet i världen. Däremot har det skett en ökning i Peru och Bolivia under samma tid.

En klar minskning av opium- och heroinbeslagen under 2001 är inte överraskande beroende på läget i Afghanistan. År 2000 beslagtog man 3276 ton i landet mot 185 ton följande år. Dock har situationen återgått till mer normal under 2002 då det uppskattas att 3400 ton beslagtagits i Afghanistan. Landets dominerande ställning i opiumproduktionen utgör ett hot för grannländerna i Centralasien och speciellt då för Ryssland som har en stor potentiell marknad.

Tillgängligheten idag vad gäller syntetiska droger är stor i hela världen, något som oroar i rapporten, och man pekar på de hälsorisker som vi i vårt land varnat för i flera år. Ett positivt tecken är att beslagen av ecstasy i USA minskade från 2000 till 2001 vilket dock inte behöver betyda att missbruket minskat. Metamfetamin är också en mycket vanligt förekommande drog i USA.

Thailand har under 2001 gjort stora beslag av metamfetamin som idag anses vara ett större problem än heroin. Man har mycket stora miss­bruksproblem av metamfetamintabletter, smugglade från Myanmar.

Albanska kriminella organisationer är idag djupt inblandade i kriminell verksamhet. Från början av 1990- talet och framåt, då demokratiseringsprocessen påbörjades fick staten mindre och mindre kontroll över kriminaliteten som tidigare den kommunistiska regimen hade haft full kontroll över. Mer än 80% av heroinet på den europeiska marknaden smugglas genom Balkan och det mesta har producerats i Afghanistan och transporteras genom Iran och Turkiet eller de centralasiatiska staterna. Albanerna blir starkare och starkare och har delvis ersatt de turkiska heroinorganisationerna. Enligt uppgifter som finns kontrollerar idag albanska nätverk ca 70% av heroinmarknaden i Schweiz, Tyskland, Österrike och 80% i de skandinaviska länderna. Ca 40% av den europeiska heroinmarknaden är idag under de albanska organisationernas kontroll. Albanska organisationer är dessutom inblandade i annan kriminell verksamhet, såsom människosmuggling, handel med kvinnor, väpnade rån och bilstölder i Europa.

De colombianska narkotikaorganisationerna har fortfarande en betydande roll i framförallt kokainhandeln i världen. Efter att de traditionella kartellerna i Cali och Medellin avvecklades genom den colombianska polisens stora insatser i slutet av 80- och början av 90- talet, tvingades de kriminella nätverken ändra sina organisatoriska strukturer. De nya mindre nätverken är mer specialiserade, disciplinerade och svårare att upptäcka i jämförelse med de tidigare så hierarkiskt styrda kartellerna. Man samarbetar idag bättre med andra kriminella aktörer som nigerianska, ryska och albanska grupper.

USA, dit ca 50% av kokainet smugglas, och Europa är de viktigaste marknaderna för det colombianska kokainet. Spanien och Holland är de största mottagarna i Europa av kokain ämnat för Europa från Latinamerika.

De kriminella nätverken i Afrika har varit aktiva i över 30 år. Från 60-talet till slutet av 70-talet var smuggling av afrikansk cannabis vanligt förekommande.

1990- talet blev en viktig tidsperiod för de afrikanska organisationerna beträffande heroin, kokain, cannabis och syntetiska droger som t.ex. ecstacy. Från att tidigare ha smugglat cannabis från Västafrika (Ghana och Nigeria) är man idag mycket aktiv i smuggling av narkotika från alla delar av världen. Kokain smugglas från Sydamerika till Europa, Asien och Afrika. Heroin från Pakistan och Indien smugglas till Afrika och vidare till Europa, USA och Australien. Cannabis smugglas från Afrika till Europa och ecstasy från Europa till Sydafrika av de afrikanska narkotikaorganisationerna.

De mesta beslagen görs på flygplatser där kurirer grips men även större beslag görs på fartyg. I mars förra året rapporterade Interpol Pretoria om ett beslag av 350kg kokain på ett fartyg från Lima i Peru och destinationen var Lome i Togo, ett vanligt mål för kokainsmuggling till Västafrika.

I Österrike kontrollerar afrikanska grupper ca 40% av narkotikamarknaden och i Sydafrika ca 90% av den lokala kokainhandeln och man har ökat sitt inflytande över ecsctasyförsäljningen. Man uppskattar att afrikanska organisationer förser 10-15% av heroinmarknaden i USA/år. I Moskva dominerar man gatuhandeln av heroin.

Afrikanska brottslingar är idag inblandade i nästan all sorts kriminalitet – t.ex. människosmuggling, kvinnohandel, bedrägerier, penningtvätt. De är mycket skickliga i att rekrytera ickeafrikaner till kuriruppdrag för att undvika polis och tull.

Opium/Heroin. En återgång har idag skett till de tidigare stora opiumskördarna i Afghanistan och mot fort­satt minskning i Myanmar och Laos. Som tidigare nämnts uppskattas opiumskörden i Afghanistan bli 3400 ton 2002 mot 185 ton för året innan och 3300 ton år 2000. Ca 76% av all världens opium skördades i Afghanistan 2002.

Siffror från IPSG visar att opiumbeslagen i världen år 2001 var 126 ton mot 224 ton år 2000. Iran beslagtog endast 80 ton opium 2001 jämfört med 180 ton 2000 beroende på att talibanerna lyckades få ner produktionen 2001 i Afghanistan. Ca 97% av världens opium producerades under 2002 i Sydvästasien (3400 ton) och Sydostasien (950 ton). Mexiko och Colombia svarade för ca 2% av världens opiumproduktion.

Världsproduktionen av opium år 2002 beräknades till ca 4500 ton mot 1600 ton 2001 och 4700 ton år 2000. I Gyllene Triangeln producerades det i Myanmar 830 ton 2002 mot 1100 ton året innan och i Laos och Thailand 112 ton respektive 10 ton förra året. Mexiko producerade 71 ton opium 2001 och 47 ton år 2002. Colombia 58 ton mot 50 ton 2002. Colombia har dock i snitt de senaste 10 åren haft betydligt högre produktion, 88 ton/år mot 50 ton/år i Mexiko.

Världsproduktionen av heroin uppskattas till ca 450 ton förra året, 160 ton 2001 och 470 ton år 2000. Beslagen av heroin i Interpols medlemsländer 2001 var 48 ton, av vilket 15 ton togs i Afghanistan, 15 ton i Europa och 18 ton i övriga världen (5 ton i USA).

Efter Sovjets sönderfall har de centralasiatiska re­publikerna Kazakstan, Uzbekistan, Kirgisistan, Turkmenistan och Tadjikistan hamnat i fokus för opium- och herointrafiken från Afghanistan till Ryssland och Västeuropa. Stora partier från Afghanistan exporteras via dessa länder. I t.ex. Tadjikistan gjorde man det första heroinbeslaget (6 kg) 1996. I år har man hittills beslagtagit 4,2 ton vilket är fyra gånger mer än under förra året.

Ökningen av användningen av den s.k Silk Routen för transport av heroin och opium norr om Afghanistan till Ryssland ökade efter Sovjets sönderfall. Några av orsakerna sägs vara den stora ökningen av produktionen i Afghanistan och finansiering av kriget med hjälp av narkotikan.

I USA beslagtogs ca 2500 kg heroin 2001. 1994 kom 68% av heroinet från Sydostasien, 9% från Sydvästasien, 15% från Colombia och 8% från Mexiko. Från 1995 började Colombia dominera marknaden i USA och idag räknar man med att 70% av all insmugglat heroin till USA kommer från Colombia. Heroinet håller en mycket hög kvalitet, ca 80–90% vitt heroin.

Kokainproduktionen har alltid dominerats av Peru, Colombia och Bolivia.

Produktionen minskade i Colombia från 695 ton år 2000 till 580 ton 2002. I Peru har man däremot haft en ökning till 160 ton år 2002 och i Bolivia hade man också en stor ökning till 60 ton. Världsårsproduktionen i stort har minskat p.g.a. de stora utrotningarna i Colombia: 96000 ha utrotades 2001 och 1574 kokainlaboratorier slogs ut. Operation Purple i Interpols regi har bidragit till att begränsa spridning av kaliumpermanganat, en viktig ingrediens i reningen av koka­pastan. Analyser av situationen i den här regionen är svåra att göra beroende på många olika faktorer, t.ex. utrotningsprogrammens effektivitet, ersättningsprogram, ändringar i ländernas politiska och ekonomiska system, gerillainblandning mm.

300 ton kokain beräknas ha insmugglats under 2001 till USA, varav polis, tull och kustbevakning beslagtog 113 ton.

Europa beräknas få ca 120–150 ton kokain per år och 56 ton beslagtogs i Europa 2001. Spanien och Holland är de största mottagarna, och speciellt i Spanien har man gjort mycket stora beslag av kokain på fartyg.

Hälften av all kokain som smugglas till USA förvaras och transiteras genom Mexiko. Oftast smugglas kokainet med kommersiella och privata fordon samt båtfrakter. En tunnel på 450 m upptäcktes mellan länderna i mars 2002. I tunneln fanns belysning, ventilation och räls och stora mängder kokain hade smugglats till USA genom tunneln. I de centralamerikanska länderna Panama, Guatemala, Nicaragua, Belize och Honduras beslagtar man ofta 100-tals kilo kokain som transporteras med mindre flygplan från Colombia och omlastas på gömda flygfält i djungeln för att senare smugglas vidare till USA. I Karibiska övärlden är
Jamaica och Dominikanska republiken stora mottagare och transitländer av kokainet. På Cuba gör man också mycket stora kokainbeslag och griper ofta colombianer på väg till Spanien eller andra europeiska länder med kokain.

Nederländska Antillerna: Länder i den här regionen med länkningar till Europa, tidigare kolonier, är idag ofta frekventerade som mot­tagare av kokain som smugglas
till Europa. Colombianer rekryterar ofta lokala kurirer som har legala möjligheter att med pass utan visumtvång besöka släktingar i t.ex. Holland. Curacao i Nederländska Antillerna är ett land som har stora problem med smuggling till Holland.

Vid en Interpolkonferens i Lyon om narkotika för en kort tid sedan berättade chefen för Interpol Willemstadt att landet idag har blivit ett transitland för smuggling av kokain till USA och Europa. För 1000 dollar rekryterar man lätt en arbetslös inhemsk kurir. 1 kg kokain kan köpas för 3–4000 dollar och dagligen går två flyg till Holland och till Miami tar det endast 2,5 timme med flyg. Man har i år gripit 700 personer och beslagtagit 2,8 ton kokain, varav 1,5 ton på flygplatsen. Då landet endast har 600 fängelseplatser har man tvingats att bli mycket liberal i straffhänseende. För att gripa och döma en person med kokain måste beslaget vara minst 2,5 kg. Mindre beslag leder till att vederbörande sätts på flyget hem, får en inställelseorder att senare återvända för rättegång, och skulle personen mot förmodan göra detta väntar honom/henne ett ca 8 månaders fängelsestraff.

2001 gjordes 75% av alla kokainbeslag i världen i Sydamerika, Centralamerika och USA, 13% i Europa och 12% i resten av världen. I Colombia där de största beslagen görs tog man i början av förra året 10 ton på ett fartyg i Stilla Havet. Tre månader senare hittade man 5,5 ton på en fiskebåt och strax därefter ytterligare 3,5 ton på en båt. Sammanlagt beslagtog man ca 194 ton kokain i Colombia under 2001. I Mexiko beslagtogs 30 ton kokain 2001 oftast tillsammans med amerikansk kustbevakning i Stilla Havet och Mexikanska Golfen.

Spanien beslagtog 33 ton år 2001, dvs. 60% av alla beslag i Europa. Det var 500% mer än år 2000 och Västeuropa hade en ökning med 120% i kokainbeslag från 2000 till 2001.