En amerikansk forensisk undersökning har visat att mer än 90 procent av dollarsedlarna i omlopp i USA har spår av kokain. Även andra narkotika, som heroin och amfetamin, har påträffats, om än i lägre frekvens.

Narkotikaspår på USA-dollar

Dollarsedlar används i USA både för att snusa kokain men även för att betala narkotikaaffärer. I en aktuell undersökning visade sig huvudparten av dollarsedlarna ha narkotikaspår.

Det har länge varit känt att amerikanska dollarsedlar ofta burit spår av kokain. Detta anses ha två möjliga förklaringar. En är att distributörer och langare har små mängder av kokain på sina fingrar när de hanterar dollarsedlarna. En annan är att missbrukare rullar dollarsedlar för att snusa kokain från speglar. När sedlarna packas och körs i sedelräknare kan små mängder kokain överföras till andra sedlar.

Tidigare kunde man använda kriminalteknisk bevisning av kokain på dollarsedlar hos en misstänkt för att styrka personlig inblandning i kokainhandel.

På grund av den stora omsättningen av "narkodollar", alltså dollarsedlar som hanterats i illegal narkotikahandel, har emellertid allt fler sedlar efterhand kommit att bära sådana spår. Bevisvärdet har därmed sjunkit påtagligt.

I en amerikansk studie har man undersökt tio slumpmässigt utvalda endollarsedlar från var och en av fem amerikanska städer (Baltimore, Chicago, Denver, Honolulu och San Juan, Puerto Rico) med avseende på förekomst av narkotikaspår. Undersökningarna gjordes vid USA:s nationella drogforskningsinstitut (NIDA) med bl.a. gaskromatografi-masspektrometri.

Undersökningen visade att 92 procent av de sammanlagt 50 sedlarna hade spår av kokain. Bland övriga narkotika som påvisades fanns heroin (7 sedlar), morfin och morfinmetaboliter (3 sedlar) samt metamfetamin (3 sedlar), amfetamin (1 sedel) och fencyklidin (PCP) (2 sedlar). I jämförelse med en tidigare studie (1989), som endast fann spår av kokain, visade denna studie att kokain fanns i mikrogrammängder i sedlar från det allmänna sedelflödet.

Risken för att en person skall ge positivt svar vid drogtest som ett resultat av att han eller hon handskats med kokainförorenade sedlar anses dock vara mycket låg. Vid ytterst känsliga undersökningar kan man få positivt svar under speciella förhållanden, men vid den vanliga gränsnivån (cut-off) 300 ng/ml blir svaren negativa.

Undersökningen ger anledning till två reflexioner. För det första omsätter narkotikahandeln idag så stora belopp att det ger narkotikaspår i stora delar av sedelhanteringen. För det andra bör spår av narkotika, åtminstone av kokain, på amerikanska sedlar numera anses ha lågt bevisvärde då det gäller att styrka att sedlarna kommer från illegal narkotikahantering.

Kriminaltekniska laboratoriet arbetar med en undersökning av narkotikaspår på svenska sedlar.

Källa:
Jenkins AJ (2001): Drug contamination of US paper currency, Forensic Sci Int, Oct 2001, vol. 121, no. 3, sid. 189 –193.