Dollarsedlar används i USA både för att snusa kokain men även
för att betala narkotikaaffärer. I en aktuell undersökning visade sig
huvudparten av dollarsedlarna ha narkotikaspår.
Det har länge varit känt att amerikanska dollarsedlar ofta burit
spår av kokain. Detta anses ha två möjliga förklaringar. En är att
distributörer och langare har små mängder av kokain på sina fingrar
när de hanterar dollarsedlarna. En annan är att missbrukare rullar
dollarsedlar för att snusa kokain från speglar. När sedlarna packas
och körs i sedelräknare kan små mängder kokain överföras till
andra sedlar.
Tidigare kunde man använda kriminalteknisk bevisning av kokain på
dollarsedlar hos en misstänkt för att styrka personlig inblandning i
kokainhandel.
På grund av den stora omsättningen av "narkodollar",
alltså dollarsedlar som hanterats i illegal narkotikahandel, har
emellertid allt fler sedlar efterhand kommit att bära sådana spår.
Bevisvärdet har därmed sjunkit påtagligt.
I en amerikansk studie har man undersökt tio slumpmässigt utvalda
endollarsedlar från var och en av fem amerikanska städer (Baltimore,
Chicago, Denver, Honolulu och San Juan, Puerto Rico) med avseende på
förekomst av narkotikaspår. Undersökningarna gjordes vid USA:s
nationella drogforskningsinstitut (NIDA) med bl.a.
gaskromatografi-masspektrometri.
Undersökningen visade att 92 procent av de sammanlagt 50 sedlarna
hade spår av kokain. Bland övriga narkotika som påvisades fanns
heroin (7 sedlar), morfin och morfinmetaboliter (3 sedlar) samt
metamfetamin (3 sedlar), amfetamin (1 sedel) och fencyklidin (PCP) (2
sedlar). I jämförelse med en tidigare studie (1989), som endast fann
spår av kokain, visade denna studie att kokain fanns i
mikrogrammängder i sedlar från det allmänna sedelflödet.
Risken för att en person skall ge positivt svar vid drogtest som ett
resultat av att han eller hon handskats med kokainförorenade sedlar
anses dock vara mycket låg. Vid ytterst känsliga undersökningar kan
man få positivt svar under speciella förhållanden, men vid den
vanliga gränsnivån (cut-off) 300 ng/ml blir svaren negativa.
Undersökningen ger anledning till två reflexioner. För det första
omsätter narkotikahandeln idag så stora belopp att det ger
narkotikaspår i stora delar av sedelhanteringen. För det andra bör
spår av narkotika, åtminstone av kokain, på amerikanska sedlar numera
anses ha lågt bevisvärde då det gäller att styrka att sedlarna
kommer från illegal narkotikahantering.
Kriminaltekniska laboratoriet arbetar med en undersökning av
narkotikaspår på svenska sedlar.
Källa:
Jenkins AJ (2001): Drug contamination of US paper currency, Forensic
Sci Int, Oct 2001, vol. 121, no. 3, sid. 189 –193.