PERU -
från produktion till konsumtion

Av Lennart Karlsson.
Gruppchef på narkotikaspaningsroteln Citypolisen Stockholm

Artikelförfattaren besökte Peru och huvudstaden Lima i mars 2006. Syftet med resan var att biträda RNS, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, vid en förstudie till ett eventuellt framtida SIDA-projekt i Peru.
Värdar i Peru och ansvariga för besöket var en organisation som heter CEDRO som fritt översatt står för; Centrum för information och utbildning för att förebygga drogmissbruk.

CEDRO är en frivillig organisation som bildades 1986. CEDRO fokuserar på hela kedjan av narkotikahantering, från produktion, smuggling, langning till konsumtion.
Organisationen jobbar mycket professionellt och är helt och hållet oberoende från stat och myndigheter. CEDRO får nog anses som en av de främsta antidrogorganisationerna i hela Sydamerika.

På plats i Lima
Besöket i Peru var uteslutande förlagt till Lima. Lima är huvudstad men även en av Perus 25 provinser. Lima är en mycket vacker stad som ligger vid södra stillahavskusten. Under vår vistelse visade sig Lima från sin bästa sida, med varmt och solig väder. Annars är Lima ökänt för sitt dåliga väder. En sägen säger att de invaderande spanjorerna frågade lokalbefolkningen var det bästa stället att bygga en stad var, och lokalbefolkningen pekade som hämnd ut platsen där Lima ligger.
Det första som slog mig, på väg från flygplatsen, var att nästan alla trafikpoliser var kvinnor. Detta skulle sedan visa sig få en anmärkningsvärd förklaring.
Centrala delarna av Lima var mycket välhållet och vackert och bar alla de kännetecken som en modern storstad visar. På väg in till Lima så kunde man dock ana sig till att Peru är ett land med oerhörda ekonomiska klyftor. Ytterområdena är inte fullt lika fashionabla. Man behöver inte komma många minuter utanför centrum förrän bebyggelsen består av kåkstäder med hus av korrugerad plåt.
Efter att ha checkat in på hotellet blev vi inbjudna till en lokal dansshow som visade prov på folkdanser från Perus olika regioner. Dans-
showen hade tempo och frenesi som får Riverdance att framstå som amatörernas afton.
Den första dagen ägnades åt en guidning runt om i Lima. Bland annat besökte vi en plats där tidigare indianska kulturer blomstrat och där kulturerna avlöst varandra. Den senaste kultur som bebodde platsen var inkafolket och dessa hade naturligtvis placerat sitt ”solens tempel” högst upp där alla kunde se det.
I Peru har det sedan mycket lång tid funnits en naturlig sammanblandning av olika kulturer. Detta gör att Peru måste vara ett av de mest multietniska länder jag någonsin besökt. Här finns ättlingar från indianer, spanjorer, afrikanska slavar och på senare tid kineser och japaner. Alla folkgrupper har smält samman på ett naturligt sätt och format dagens Peru.
CEDROS verksamhet
Efterföljande dagar hölls information om och av CEDRO. De bedriver ett mycket målmedvetet arbete, i synnerhet när det gäller primärprevention. De har ett center som ligger i Lima där de har sina kontor och utbildningslokaler. I dessa lokaler tillverkar de bland annat utbildningsmateriel för skolor. De har också en onlineutbildning i primärprevention som bland annat riktar sig till poliser.
CEDRO har en egen studio som tillverkar tv och radioreklam med antidrogbudskap. Något som var imponerande var att peruanska TV och radiokanaler har förbundit sig att erbjuda gratis tid för reklaminslag med antidrogbudskap.
CEDRO har även en egen statistikavdelning som utför opinions och medborgarundersökningar. Statistikavdelningen har även uppgifter om droganvändande och försäljningsplatser. Man kan konstatera att det finns en mycket stark folklig opinion mot droger och droganvändande i Peru. I de senaste undersökningarna ligger siffrorna över
90 % när de gäller medborgare som är negativt inställda till droger och droganvändande.
I centret finns även viss sekundärprevention där ungdomar som har ett begynnande drogberoende kan få möjlighet till läkarundersökningar och stödsamtal.
CEDRO bedriver även arbete ute i djungelområdena. Man har arbete med vissa utvalda och särskilt utsatta skolor i kåkstäderna. Man bedriver arbete i de områden av Lima som kallas för ”High risk areas”. Dessa riskområden är särskilt utsatta för droger och kriminalitet.
Vi besökte ett av dessa som låg centralt i Lima. Det var en stadsdel som vid sekelskiftet var den mest välbärgade i hela Peru men som nu är totalt förfallen.
När vi gjorde besöket så fanns CEDRO-personal hela tiden som en mur runt oss besökare. Om de inte hade funnits där så skulle det ha varit mycket tveksamt om vi hade kommit hem igen.
Man driver även egna barnhem där man fångar upp gatubarn och gör dem drogfria, ger dem utbildning och försöker slussa in dem till ett mer normalt liv. Basen i denna verksamhet är andra gatubarn som har lyckats att ta sig vidare. Vi besökte ett av dessa barnhem. Det var både tragiskt och glädjande att ta del av dessa människoöden.

Delat ansvar
Under en av dagarna genomfördes en workshop med vår delegation samt deltagare från CEDRO. Där fanns också representanter från EU, UNODC (FN:s kontor för droger och kriminalitet), DEVIDA (En peruansk statligt finansierad organisation som i huvudsak arbetar med alternativa grödor) samt peruansk polis.
Under denna dag fick vi en mycket aktuell och målande bild om hur situationen ser ut i Peru för närvarande. Framförallt var det UNODC:s representant Hector Wong som hade en mycket tydlig helhetsbild.

Situationen kan grovt förenklat sammanfattas så här
I takt med att DEA och FN har ökat trycket mot Colombia så har de internationella drogkartellernas aktivitet ökat betydligt i Peru. Ökningen av kokabladsodling har inte varit så dramatiskt. Däremot experimenteras ständig med DNA-teknik i syfte att göra kokabladen mer potenta. Mindre råvara krävs för samma produkt.
Många av de kemikalier som krävs för att framställa kokainhydroklorid förekommer inte naturligt i Peru. Många av kemikalierna importeras från EU och nu på senare tid från Kina.
De peruanska deltagarna konstaterar artigt men ändå lätt ironiskt följande: Det finns en betydande vilja från USA genom DEA och även EU genom Europol att förhindra narkotikans väg från Peru till mottagarländerna. Man är självklart glada över allt det stöd man får i bekämpningen mot den grova organiserade brottsligheten på hemmaplan. Men man upplever inte att det finns samma brinnande intresse att från andra sidan förhindra den kemikalieexport som möjliggör framställning av kokainhydroklorid.
Peruanerna är av den bestämda uppfattningen att problemet med kokainframställning är ett delat problem. Därför ska också ansvaret vara delat.

Kokaintillverkning
När det gäller svårigheterna med att bekämpa kokaintillverkningen i Peru är det flera olika faktorer som avgör. Antalet bönder som livnär sig på kokaodling är en mycket liten del av alla bönder. Man räknar med att det endast rör sig om ca 20 000 bönder i Perus del av Anderna som deltar i kokaodling. Verksamheten är dock så pass lönsam att den är svår att konkurrera ut med alternativa grödor.
Den kulturella förekomsten av koka är inte särskilt omstridd i Peru. Att tugga kokablad har ju varit en tradition under lång tid. Fortfarande anses kokabuskens blad ha välgörande effekter.
Kokablad att tugga tillsammans med naturlig krita (för att ge rätt effekt) säljs helt öppet på indianmarknaden.
Te gjort på kokablad säljs helt öppet i livsmedelsaffärerna. Att kunna utrota kokabusken är en omöjlighet. Inte bara på grund av kulturella skäl utan även på grund av att kokabusken är en mycket stryktålig växt. Den växer på Andernas bergssluttningar, närmast som ett ogräs.
Problemet med narkotikahanteringen börjar dock tränga djupare in i böndernas kultur. Tidigare hade kartellerna uppköpare av kokablad som åkte upp till bergsbyarna och bedömde, prissatte och köpte upp kokabladen. Idag köper ingen längre kokablad av bönderna. Idag köper kartellerna endast upp kokapasta. Detta tvingar bönderna till att bli en del av framställningsprocessen. Vidare tvingas bönderna att leverera den färdiga kokapastan från bergen och ned till kusten där fabrikerna lättare kan döljas.
Ett stort problem är avsaknad av system och logistik för tullen att kontrollera export. I kombination med begränsade resurser och dålig samordning mellan tull och andra myndigheter kan man endast kontrollera ca 5 % av Perus export!
Trots de svårigheter som finns så har dock kampen mot kokaodlingen varit hyfsat effektiv. Tittar man totalt sett på Latinamerika så har problemet i vart fall inte ökat. I takt med att omvärlden sätter press på bland annat Peru så söker sig kokainet nya marknader. En väldigt viktig anledning till att trycket på Perus inre marknad har ökat. För närvarande går ca 80 % av Perus kokainframställning på export. 20 % går till den inre marknaden. Detta är en dramatisk ökning på bara några år. Tendensen är tydlig, mer och mer kokain stannar kvar och missbrukas i Peru.
En viss frustration finns hos de peruanska representanterna på grund av att omvärlden inte är lika pigg på att diskutera Perus inre liv.

Perus inre narkotikamarknad
Tillgängligheten på narkotika inne i Peru är mycket hög. Det största problemet med missbruk är lokalt odlad marijuana samt kokainbas som i Peru kallas för pasta bastica eller bazooka.
Hos ungdomar är inkörsporten tobak och alkohol. Därefter går man ofta vidare till marijuana och olika typer av narkotikaklassade tabletter som kan införskaffas helt lagligt på olika apotek. Bland gatubarnen är sniffning ett stort problem.
När de gäller missbruk av kokainbas så blandas detta pulver oftast ihop med marijuana och röks. Man har dock konstaterat en betydande ökning när det gäller missbruk av kokainhydroklorid.
Följande ungefärliga prisbild gavs på preparaten. Ett gram högkvalitativ kokainhydroklorid kostar ca 7 US dollar. Ett paket med tre linor kokain kan man få för ca 3 US dollar.
Ett gram förstklassig marijuana kan man köpa för 1 US dollar. För 1 US dollar kan man också köpa en joint preparerad med kokainbas.
Försäljning sker på olika sätt. Polisen har kartlagt olika platser där det sker s k. ”microtrafficking” av droger. Det finns ca tusen sådana öppna försäljningsställen bara i Lima.
För ca fem år sedan var antalet sådan ställen endast 200-250. Det visar att trycket på den interna marknaden har ökat.
Andra försäljningsställen är på klubbar, via Internet och genom ”home delivery”.
Polisen talar även om ett ökat antal s k. ”microlabs” med kapacitet att framställa 1-2 kilo kokainhydroklorid. Dessa labb ligger företrädesvis i kåkstäderna.
Peru har en lagstiftning som medger innehav av narkotika för eget bruk. De ej straffbara mängderna förefaller vara lite flytande, men när det gäller kokainhydroklorid så talar man om två gram. När det gäller kokainbas och marijuana så talar man om tjugo gram.
De som säljer droger är naturligtvis väl medvetna om dessa gränser. Ett problem är också att polisens praxis/korruption tillåter innehav av ännu större mängd.
Lagstiftningen är ett hinder. Korruptionen är ett annat. Jag talade med poliser som jobbade riktat mot narkotika. De beskrev ytterligare ett problem. De vågar inte göra ingripanden i vissa delar av staden. I dessa områden är nästan alla på gatorna påverkade av bazooka och mycket våldsbenägna. Ska man göra ingripanden där måste man gå in med flera grupper av tungt beväpnad polis.

Korruption
Det går inte att blunda för att det finns ett betydande problem med korruption i Peru.
Dels finns en vardagskorruption hos polisen. Poliserna har förhållandevis låga löner. De flesta av poliserna tillåts/tvingas till att ha extraknäck. Många poliser extraknäcker som beväpnade vakter på casinon, juvelerarbutiker etc. Dessa affärsrörelser har i många fall ägare som inte tål att granskas i dagsljus.
Det finns också problem med rättskorruption där exempelvis beslagtagen narkotika har en tendens att försvinna lagom till rättegång.
Det finns också en mer organiserad korruption som sträcker sig högt upp i samhället. Den förre presidenten Alberto Fujimori sitter för närvarande gripen och misstänks bland annat ha fört ut enorma summor från Peru.
Det finns exempel när korruptionen slår hårt mot hela Perus inre liv. Drogbaronen Fernando Zevallos pumpade in sina drogpengar i flygbolaget Aero Continente. Aero Continente kunde genom sin externa finansiering hålla så låga flygpriser att man dödade all konkurrens.
När Fernando Zevallos sedan greps och dömdes till tjugo års fängelse, konfiskerades hela flygflottan med den följden att Peru stod utan inrikesflyg.
Betydelsen av korruptionens påverkan på Perus inre liv är en fråga som står högt upp på dagordningen. Man kämpar för att försöka begränsa korruptionen och dess skadeverkningar på alla samhällsnivåer. Inledningsvis kommer ni ihåg att jag beskrev hur de flesta trafikpoliser var kvinnor. Detta har visat sig vara ett annorlunda men effektivt sätt att bekämpa korruption.
Man växlade ut alla trafikpoliser från män till kvinnor och vips så hade problemen med korruption hos trafikpolisen försvunnit. Jag överlåter till läsaren att dra sina slutsatser om detta faktum.

Stark framtidstro
Trots de problem som landet Peru brottas med så finns det en stark tro på framtiden.
Där finns en tydlig vilja till förändring och en förhoppning om ett mer välmående och bättre utvecklat land. Man har en vilja att förändra i grunden men man inser att det kommer att ta tid. Peruanerna är mycket intresserade av hur vi arbetar i Sverige. De tycker att svensk lagstiftning är intressant och man vill gärna ha en utveckling som styr mot en restriktivare narkotikapolitik. De vill framförallt ha en förändring till stånd när det gäller lagstiftning, praxis och arbetsmetoder med unga missbrukare. n

Vill ni ta del av mer information se bland annat webbsidorna.
www.rns.se
www.cedro.org.pe