I slutet av september 2003 reste 13 poliser från Plattangruppen till Portugal för att studera narkotikasituationen. Plattangruppen är en enhet inom citypolisen i Stockholm och vi arbetar mot narkotikahandel och missbruk på Sergels torg. Framförallt ville vi med egna ögon se hur det fungerar då man avkriminaliserat innehav av narkotika. Till stora delar var det en ganska skrämmande syn i ett land med enorma missbruksproblem och där man valt att åtminstone till viss del avkriminalisera innehav av narkotika.

Som värd för vårt besök stod Policia Judiciaria, förkortat PJ, som är en av Portugals tre poliskårer. PJ motsvarar närmast Rikskriminalen i Sverige, och ca 2400 man arbetar främst med den grova organiserade brottsligheten och kriminalunderrättelse. Mr Luis Bordadagua som är chief inspector för PJ:s internationella samarbete berättade om hur polissystemet i Portugal är uppbyggt.

Sammanlagt är man ca 50.000 poliser på ca 11 miljoner invånare, vilket gör att Portugal har en av Europas största poliskårer.

Polícia Judiciária arbetar nationellt och lokalt mot den grova organiserade brottsligheten som narkotikasmuggling, konststöld, förfalskning, terrorism och mord. Man sköter också samarbete med utländsk polis, och i Portugal är man samordnare av den grövre brottsligheten vilket innebär att dom två andra poliskårerna är skyldiga att anmäla grövre brott till PJ.

Policia de Seguranca Publica eller Public Security Police, PSP, är den enhet som är mest lik vår egen poliskår. Med närmare 21 500 polismän har PSP huvudansvaret för de större städerna. Förutom dom vanliga polisiära sysslorna har dom även specialenheter som arbetar med terroristbekämpning, livvaktsskydd och en specialgrupp för ingripande mot folkmassor.

Den militära delen av polisen är Guarda National Republica, GNR, och består av 25 980 man. Man arbetar huvudsakligen på den portugisiska landsbygden och har en mer militär hierarkisk organisation än PSP. Vi fick tillfälle att besöka en av GNR:s polisskolor i Lissabon och se hur dom arbetar med sina narkotikahundar.

I mitten av 2001 avkriminaliserade Portugal innehav av mindre mängder narkotika för eget bruk. Enligt många poliser vi träffade var den främsta anledningen till beslutet att fängelserna var överfyllda av narkomaner. Om polisen nu träffar på en person som har en mindre mängd narkotika så är detta inget brott, utan polisen ska slussa över personen till IDT som är den portugisiska socialtjänsten med inriktning på droger och drogberoende. Där får personen träffa en socialarbetare och man ska gemensamt hitta en behandlingsplan för att komma ut ur missbruket. Narkotika skulle enligt den nya lagen beslagtas av polisen men i praktiken får personen behålla narkotikan för att bespara polismännen en massa byråkratiskt pappersarbete.

Vad räknar man då som mindre mängder narkotika?
Heroin 1 gram (10 doser på 0,1 gram)
Kokain 2 gram
Hasch 5 gram
Ecstasy 1 tablett

Under vårt studiebesök frågade vi flera poliser om hur den nya lagen fungerade och vilka positiva effekter den haft. Entydigt svarade alla att den nya lagen inte har någon som helst effekt. Allmänheten ser fortfarande lika mycket missbrukare på gator och torg och poliserna själva anser nästan att situationen blivit värre än tidigare.

För några år sedan var Casal Ventoso ett av de värsta drogområdena i Europa. Mer än 800 narkomaner levde i tält och plåtskjul i området, och ibland kunde så många som 5 000 narkomaner komma till platsen för att köpa sitt heroin. Sedan dess har myndigheterna rivit de värsta husen och byggt nya hus för hyresgästerna. PSP har gjort stora polisinsatser vilket gjort att narkomanerna och droghandeln har flyttat.

Efter alla insatser på Casal Ventoso flyttade droghandeln till ett område mitt inne i centrala Lissabon som heter Intendente. Små trånga gator med äldre, mycket slitna hus, utgjorde kulisser för prostitution och en omfattande droghandel och samlingsplats för tusentals narkomaner.

Ett omfattande insats en månad innan vårt besök hade gjort området mycket lugnare. Förebyggande arbete hade gjorts genom att öka belysningen, förbjuda bilar att parkera på gatan för att göra platsen öppnare, samtidigt som man gjort riktade insatser mot narkotikaförsäljningen. En eftermiddag tog vår värd från PJ med oss till Intendente för att själva kunna göra en bedömning. Till gruppen anslöt också en "livvakt" från PJ ifall något skulle hända oss under promenaden!

Väl inne i området kunde vår värd konstatera att det var lugnare än på länge. Med våra svenska ögon kunde vi se ett 50-tal missbrukare på platsen och att drogförsäljningen avbröts tvärt när vi kom närmare. På trappavsatser satt heroinister och injicerade öppet inför våra ögon.

Under de två avslutande dagarna av vårt studiebesök fick några av oss möjligheten att följa med ett av PSP:s "Criminal Investigators" team som var lokaliserat i området Penha De Franca Lissabon. Att vara "criminal investigator" innebär att man arbetar civilt och sköter både ingripandet och själva utredningen.

Comissário Pedro Nunes var en man i trettioårsåldern som var chef över enheten. Under sig hade han 28 man varav 8 man enbart jobbade med narkotika. För att göra det enklare för sig hade man delat upp dessa 8 personer i två grupper som ansvarade för heroin/kokain respektive hasch.

Intresset är mycket stort att komma till gruppen vilket gör att man kan i princip plocka dom bästa poliserna ur patrullbilarna. Ett måste i gruppen är ett stort intresse för arbetet och en hög motivation. Arbetstiden är inte fastlagd utan man arbetar så länge det behövs. I vissa ärenden har man jobbat 30 dagar i sträck, ibland dygnet runt. Det är väl inte så förvånande att många av poliserna i gruppen är ungkarlar eller har haft en skilsmässa under tiden.

Från att ha varit en ren gatulangningsgrupp 1995 har enheten utvecklats genom åren och haft stora framgångar vad det gäller narkotikaärenden. Idag arbetar man inte längre på gatunivå utan har inriktat sig på leden över gatunivån och mot narkotikasmugglarna. Sedan ett år tillbaka har man börjat med telefonavlyssning och det sker i ca 90% av alla deras ärenden.

I Portugal köper man "doser" med brunt heroin och mängden är ca 0,1 gram per dos. Beslag av vitt heroin är extremt sällsynta. Heroindosen är förpackad i en liten plastpåse (jmf "gambiaboll") som viras ihop och försluts med öppen låga. För 0,1 gram brunt heroin betalar man 5 euro (ca 45 svenska kronor) och priset för ett gram är runt 30-45 euro (ca 265-395 svenska kronor).

Idag kan en heroinförsäljare gå omkring med 10 "doser" (ca 1 gram) utan att behöva riskera något från polisens sida. Tendensen är att försäljarna oftare använder olika personer som "lager" för sina "doser" och på så sätt undviker risken att bli rapporterad. Man kallar dessa personer för "falska missbrukare".

Pedro Nunes berättade att många heroinförsäljare bytt inriktning de senaste åren och numera koncentrerar sig på att sälja hasch istället. Nunes uppskattade att ca 2 miljoner portugiser använder hasch, så marknaden är enorm!

Priset är så pass lågt att det inte kostar mer än att en vanlig fattig student har råd. Med rätt kontakter kan priset på ett kilo hasch ligga på ca 500 svenska kronor! (i Sverige får man bara ca 5-6 gram för 500 kr)

Det droger som dominerar är hasch, brunt heroin, kokain och syntetiska droger. Narkotika som amfetamin, Rohypnol och vitt heroin är väldigt sällsynta.

Heroin

Man beräknar att ca 150 000 personer är heroinmissbrukare i Portugal, alltså ca 1,4 % av hela folkmängden! Den genomsnittlige heroinmissbrukaren är 25-45 år och har minst 5 års missbruk bakom sig. Heroinmissbrukarna är överrepresenterade då det gäller stöldbrott i Portugal.

Man har identifierat två grupper som står för huvuddelen av heroinförsäljningen i Portugal. En av grupperna är inhemska romer som till stor del får sitt heroin från Spanien. Kontakterna sker med andra romska familjer, främst i Sevilla där heroinhandeln domineras av romer.

Den andra gruppen är invandrare från Cap Verde som har två stora kolonier i Europa, en i Portugal och en i Holland. Heroinet kommer till stor del ifrån Cap Verde kolonin i Holland och sedan in i Portugal.

Enligt Mr Pessoa Nunes är det väldigt svårt att dö av en överdos heroin i Portugal eftersom kvalitén och renheten är så pass låg. Uppskattningsvis någonstans mellan 5-10 %. Vid kilobeslag av heroin har man uppmätt en renhet på ca 30 %.

Kokain

Under de senaste åren har marknaden blivit större för kokain i Portugal. Användaren är tex heroinister som tar det blandat med heroin. Alla åldrar finns representerade och många har en hög social status, används av de rika vid fester.

Det finns ingen speciell grupp som säljer kokain i Portugal och man tror inte heller att den säljs i större mängder. De större beslagen tas vid flygplatsen och då är oftast inte kokainet ämnat för den portugisiska marknaden. Vanligtvis tas beslagen från planen som kommer från Sydamerika och framförallt Brasilien och Ecuador. Den senaste tiden har man arbetat mycket med "profiling" på flygresenärerna och på så sätt fått smugglarna att ta en annan rutt.

Marknaden för syntetiska droger handlar i princip enbart om ecstasy och den vanlige brukaren är under 30 år och missbrukar i rave- och klubbmiljön både i Lissabon och på turistorter som Algarve. Under sista året har ecstasyanvändningen även spridit sig ut på de mindre orterna eftersom många ravepartyn sker ute på gamla slott och borgar på landsbygden.

Även här dominerar invandrare från Cap Verde som säljare, framförallt genom sina goda kontakter med landsmännen i Holland. Det finns även frilansare som köper mindre mängder via Spanien. Den vanligaste vägen för ecstasyn för att ta sig in i Portugal är med bil eller allmänna kommunikationer, framförallt tåg.

Ett problem är att man har många portugiser som studerar i Holland som skickar hem ecstasytabletter med posten till kamrater.

Allt är däremot inte ecstasy som säljs. Enligt polisen är det vanligt med opålitliga säljare som säljer ecstasytabletter som egentligen är amfetamin.

Ibland kan man känna sig ganska uppgiven när man för tredje gången på ett år griper samma narkotikaförsäljare på Sergels torg och som även efter avtjänat straff är tillbaka som säljare dagen efter frigivning. När man kollar av fototavlan efter en ledighet och ser tre nya ansikten på missbrukare som dött och när man väl kommer ner på "Plattan" kan identifiera sex nya missbrukare man aldrig sett tidigare. Ibland känns det hopplöst!

Men efter studieresan till Portugal känns det i alla fall som om vi har en möjlighet att kunna få bukt med narkotikaproblemet och framförallt den öppna gatuförsäljningen av narkotika. Och även att man redan innan resan var övertygad om att en liberalisering av narkotikapolitiken skulle vara förödande så fick man så många fler argument och såg med egna ögon att en avkriminalisering bara ändrar siffror i statistiken, men på gatan syns ingen skillnad.

Vi tackar Svenska Narkotikapolisföreningen för stipendiet som gjorde resan möjlig för oss.