Av Kim Nilvall, RKP narkotikaroteln

Sedan ett år tillbaka har Rikskriminalpolisen tillsammans med tull och kontaktmän från landets polismyndigheter drivit Projekt Flyers. Projektet syftar till att öka kunskapen om aktörerna inom smuggling och distribution av ecstasy i Sverige samt förebygga det allt mer ökande bruket av ecstasy hos ungdomar.

För att förstå dagens problematik med ecstasy och vad vi står inför, blickar vi tillbaka till den tid när den gjorde sitt intåg. Ecstasyn kom till Holland i början av 1980-talet och 5 år senare kunde man notera en inhemsk produktion av ecstasy. I slutet av 80-talet var spridning av ecstasy och dess popularitet ett globalt faktum. I början av 90-talet gjordes de första större beslagen av ecstasy i Sverige och då oftast i samband med ravefester.

Ecstasybruket i Sverige var från början och fram till 95–96 ofta knutet till ravekulturen, där det fortfarande förekommer. Under mitten av 90-talet genomfördes ett antal större utredningar i Sverige som visade på att spridningen var betydligt mer omfattande och kom att i allt större utsträckning beröra "vanliga" ungdomar. Idag har bruket av ecstasy normaliserats och blivit en "accepterad" drog på förfesten, krogen, nattklubben och efterfesten hos både män och kvinnor från 15 till 40.

Varför har då ecstasy vunnit sådan global popularitet? Det finns flera uppfattningar, som redovisats om varför så är fallet, och bland dessa hänvisas det till ett antal avgörande faktorer. Självklart finns det en mycket avgörande faktor – brukarens initiala positiva intryck av drogen. Ecstasy stimulerar serotoninutsöndringen som påverkar känslolivet hos brukaren samt ger en amfetaminliknande effekt, som får brukaren att känna sig pigg och vaken.

Utöver detta finns det faktorer som kanske är mer avgörande för dess popularitet. Den ecstasy som köps av brukarna är i de flesta fall i tablettform prydd med en stansad logo (ecstasy finns även i pulverform). Detta får produkten att framstå som farmaceutisk och professionell i sin utformning vilket bidrar till en högre social acceptans. Tablettformen och dess logo gör det också möjligt för brukaren att särskilja olika tabletter samt omöjligt för mellanhänder att blanda ut produkten – "What you buy is what you get".

Producenterna av ecstasy är också mycket kreativa när de tar fram logos till tabletterna. Logon är ofta ett tidsenligt känt varumärke, symbol eller figur som skapar positiva associationer hos brukaren. Dessa faktorer tillsammans med priset, 100–150 kr/tablett, är bara ett antal faktorer som skapat ecstasyns popularitet.

Utan att fördjupa sig i fler avgörande faktorer bör det nämnas att den grupp där missbruket av ecstasy är mest utbrett, personer mellan 18–25 år, ofta är socialt fungerande personer som studerar eller jobbar och är formade av den tid de lever i. De reser utanför Sverige i betydligt större omfattning än andra åldersgrupper och tar intryck av andra länders kultur och värderingar där bruk och innehav av ecstasy inte leder till lagföring. Brukaren invaggas i villfarelsen att bruket inte är kriminellt och att ecstasy inte är en drog som andra.

Självklart finns det också ett stort ekonomiskt intresse hos producenter och försäljare att skapa en så stor marknad som möjligt, där alla tillgängliga medel används för att påverka och nå brukaren.

Hur ser ecstasyproblematiken ut i Sverige idag och hur kommer den att utvecklas framöver? Flera faktorer pekar på att bruket och hanteringen av ecstasy fortsätter att öka i Sverige med spridning över hela nationen, från söder till norr.

De fem senaste åren har både antal beslag och anträffad mängd ecstasytabletter ökat. År 1997 gjordes 203 ecstasybeslag där det sammanlagt anträffades 20 254 ecstasytabletter. Under 2001 gjordes 621 beslag av ecstasy där det anträffades sammanlagt 89 571 tabletter.

I Sverige har polisen under 2002 gjort 7,9 % fler beslag jämfört med de två första kvartalen 2001 och mängden ecstasytabletter, som tagits i beslag har ökat med 48,6 %, vilket tyder på att både antal beslag och anträffad mängd ecstasy kommer att öka under 2002.

Även internationellt ökar antalet beslag av ecstasy och mängder som anträffats. England är det land där störst mängd ecstasy anträffats under 2001, 6 068 249 st tabletter. NCIS (National Criminal Intelligence Service) i England har gjort en beräkning och uppskattat att det under 2001 konsumerades ca 1 000 000 ecstasytabletter varje månad i England.

Efter England kommer:
Tyskland – 4 344 989 st,
USA – 3 994 954 st,
Holland – 3 605 476 st,
Kanada – 1 823 112 st och
Frankrike – 1 286 415 st.

De flesta tabletter som anträffas är producerade i Nederländerna. Under 2001 genomförde nederländsk polis tillslag mot 36 st ecstasylaboratorier, vilket är genomsnittligt sedan fem år tillbaka. Nederländerna pekas idag ut som "Europas Colombia" när det gäller produktion och spridning av ecstasy, ett faktum som de är väl medvetna om. Under 2001 har Nederländerna avsatt 100 000 000 Euros över en femårsperiod för att bekämpa ecstasyhanteringen.

Således borde det även finnas en god tillgång på ecstasy i Sverige, en uppfattning som stöds av de senaste årens prissänkning av ecstasy. En beräkning, som grundar sig på antal tabletter som tagits i beslag och BRÅs statistik över personer dömda för hantering av ecstasy, indikerar på en förbrukning av mer än 1 000 000 ecstasytabletter per år i Sverige.

Geografiskt i Europa är Sverige, som sedan en tid tillbaka är medlem i Schengen, ett "lätt" land att transportera ecstasy till. Upptäcktsrisken för smugglarna är liten då produktion och transport sker inom EU.

De faktorer, som går att påverka i denna utveckling, ställer höga krav på landets rättsvårdande myndigheter, om vi skall kunna stävja ecstasyutbredningen. Framförallt krävs ett utvecklat samarbete över läns- och nationsgränsen med riktade insatser mot centrala organisationer och aktörer, baserat på ett snabbt och friktionsfritt informationsflöde. Projekt Flyers kan betraktas som ett första steg, med förhoppningar om fortsatta, i detta utvecklingsarbete.