Det första preparatet, Librium, introducerades 1960 och följdes tre
år senare av Valium (diazepam). Valium blev företagets verkliga
storsäljare och 1975 introducerades Rohypnol (flunitrazepam), som kom
att ytterligare förbättra företagets vinster.
Förutom försäljningsframgångarna har substanserna diazepam och
flunitrazepam blivit världens i särklass mest missbrukade läkemedel.
Valium och Rohypnol symboliserar dessa eftertraktade preparat och det
kan tyckas märkligt, att av alla preparat i gruppen bensodiazepiner,
som tillverkas i världen, svarar Hoffman-La Roche för de två
preparat, som dominerar den illegala marknaden.
Valium säljs sedan några år inte längre på svenska apotek.
Anledningen är att namnet Valium fått en negativ innebörd och att det
likvärdiga preparatet Stesolid övertagit den legala marknaden.
Rohypnol har under senare tid blivit välkänt som missbrukspreparatet,
vilket ger upphov till aggressivitet och grova våldsbrott. Alla
bensodiazepiner är i Sverige narkotikaklassade i narkotikaförteckning
IV. Man brukar inom den legala läkemedelshanteringen benämna
preparaten i förteckning IV som "lättnarkotika" till
skillnad från förteckning II, där "tungnarkotika" som
morfin, metadon och amfetamin återfinns. Sedan den 1 maj 2001 är
flunitrazepam flyttat till förteckning II och ses alltså som
"tungnarkotika", bl.a. på grund av dess dokumenterade
benägenhet att framkalla våldshandlingar vid missbruk. Uppflyttningen
till förteckning II innebär rent praktiskt att alla preparat som
innehåller flunitrazepam, t.ex. Rohypnol, av säkerhetsskäl
underkastas betydligt strängare regler vid import, transport och
förvaring än förut. Även läkares förskrivning påverkas genom att
högst ett uttag av 30 tabletter får skrivas ut på ett recept och
telefonrecept får utfärdas bara i undantagsfall.
Man hade ju också hoppats på en straffskärpning vid smuggling och
illegalt innehav men Riksåklagaren anser att uppklassning till högre
narkotikaförteckning inte ändrar Högsta Domstolens beslut från 1998
att hantering av minst 20.000 tabletter krävs för att gärningen skall
bedömas som grovt narkotikabrott. Det återstår ännu att se om en
ändrad bedömning ändå inte är möjlig. 20.000 tabletter räcker
till minst femtusen rejäla missbrukardoser och kostar på gatan ca en
halv miljon kronor.
Har då missbruket av Rohypnol och likvärdiga preparat minskat under
det senaste halvåret? Nej, inte nämnvärt. En anledning kan vara att
recept som hann utfärdas före den 1 maj gäller i ett år och kanske
avser flera uttag. En förväntad minskning av apotekens försäljning
av flunitrazepampreparat kommer först under 2002.
Beslagen av Rohypnol och andra flunitrazepamtabletter ligger kvar på
ungefär samma höga nivå och även smugglingen fortsätter. Två stora
beslag under hösten kan vara värda att notera.
1.
En privatperson i ett litet samhälle nära Kungsbacka hittade i augusti
en kartong i diket. Kartongen innehöll 43 knytnävsstora tejpade paket
som tillsammans innehöll ca 86.000 Rohypnoltabletter, uppenbarligen
insmugglade. Inga misstänkta personer har kunnat knytas till fyndet.
2.
Tullen i Malmö kontrollerade den 11 oktober en bulgarisk bil som kommit
över Öresundsbron. I bilen fann man en säck innehållande 25.000
Rohypnoltabletter. Smugglarna är när detta skrivs ännu ej dömda.
Blå Valium
Det är numera inte bara Rohypnol som smugglas till Sverige i stora
mängder. Under de senaste två åren har smugglingen av
diazepamtabletter gradvis ökat. Tullen beslagtog ca 46.500 tabletter
under 2000 och hittills i år har ca 55.800 diazepamtabletter
beslagtagits vid gränsen. Ett beslag av 40.400 tabletter gjordes i
april i år av polisen i Lund. Tabletterna kallas i allmänhet för blå
Valium på den illegala marknaden, eftersom 10 mg Valium är blåa till
färgen. Blå Valium smugglas från Thailand, Tjeckien, Bulgarien,
Syrien m.fl. länder.
Missbruket av bensodiazepiner är större än någonsin i Sverige.
Beslagen, som görs av polisen inne i landet, utgörs till största
delen av tabletter innehållande flunitrazepam eller diazepam men även
tabletter som Sobril, Xanor, Iktorivil, Imovane och Stilnoct är vanliga
och då är det oftast frågan om läkarförskrivna preparat. (Se
artikel om Narkotika på recept). Tullen beslagtar också ett flertal
olika preparat i klassen bensodiazepiner men större organiserad
smuggling tycks bara förekomma av Rohypnol och olika 10 mg
diazepamtabletter, s.k. blå Valium.
Bensodiazepiner har en dokumenterat avhämmande effekt och att inte bara
Rohypnol utan också blå Valium kan vara involverade i våldsbrott,
får denna berättelse ur verkligheten belysa.
Valiummordet på skoltoaletten
Mordet på en 16-årig elev på Bromma gymnasium i januari 2001
förövades av en diazepampåverkad 19-åring och upprinnelsen var ett
rån av blå Valiumtabletter.
Bakgrunden är följande:
16-åringen var i akut behov av pengar och planerade att tjäna
några tusen kronor på en snabb affär genom att sälja ett parti blå
Valiumtabletter. Han hade inga tabletter men fick kontakt med en person
som kunde sälja 500 blå Valium för 20 kronor styck. Eftersom
16-åringen inte hade några pengar att betala med, bestämde han sig
för att råna säljaren. Han berättade om sina planer för sin tre år
äldre bror för att få dennes hjälp vid rånet. Säljaren kontaktades
och när affären skulle göras upp, visade säljaren en plastpåse med
blå tabletter, samtidigt som den äldre av bröderna visade en
femhundrakronorssedel för att styrka att det fanns pengar. Istället
för att betala slet bröderna till sig tablettpåsen med våld. De
sprang därifrån och innan de kom hem hade 16-åringen överlämnat en
tredjedel av rånbytet, ca 150 tabletter, till sin äldre bror.
Säljaren, som blivit rånad, ringde till den kamrat som i sin tur
förmedlat tabletterna till säljaren. Kamraten lovade att skaffa
tillbaka tabletterna eller pengar. Han fick klart för sig vilka
rånarna var och kontaktade en storvuxen 19-åring som kunde hjälpa
till vid indrivningen. Nästa morgon träffade säljarens kamrat den
19-årige vännen i dennes bostad i Rågsved, söder om Stockholm.
19-åringen var då påverkad av Valiumtabletter och han hade också
tagit en ecstasytablett på morgonen. Han vara med på att åka till
Bromma och ta tillbaka tabletterna eller pengar. Hotelser mot bröderna
började redan via telefon innan man tog T-banan mot Bromma gymnasium,
brödernas skola. 19-åringen hade en revolver med sig från lägenheten
och under färden satt han och lyssnade på musik. Kamraten var nervös
och pratade oavbrutet i sin mobiltelefon.
Framkomna till Bromma gymnasium träffade de den äldre av bröderna.
19-åringen blev nu aggressiv och genom att hota och visa revolvern fick
han de 150 tabletter som den äldre brodern förvarade. 16-åringen var
på väg till skolan, medveten om vad som pågick. Han hade redan hunnit
sälja en del av de drygt 300 tabletter han haft sedan kvällen före.
På skolan träffade han sin bror som var tillsammans med 19-åringen
och dennes kamrat. 16-åringen följde med 19-åringen in på en toalett
där tabletterna skulle överlämnas.
Vad som hände där är oklart men efter några minuter förvandlades
skoltoaletten till en mordplats. 16-åringen anträffades död, skjuten
i halsen. Troligen har huvudet varit kraftigt bakåtböjt när det
påsittande skottet avlossades, och vissa andra skador i 16-åringens
ansikte tyder på att våld har förekommit före skottet. Drygt ett
hundratal tabletter anträffades delvis upplösta flytande i
toalettstolen.
19-åringen greps strax därpå och kamraten några timmar senare. Vid
analys av deras blod och urin bekräftades, att 19-åringen hade
avsevärda mängder diazepam och också MDMA (ecstasy) i kroppen. Även
kamraten och den skjutne 16-åringen hade diazepam i kroppsvätskorna.
Hela händelsen är utförligt återgiven i tingsrättens dom. Den
mördade 16-åringens bror har under förhör uppgivit om den 19-årige
gärningsmannen att
– "han var jätteaggressiv"
– "han verkade så orädd"
– "han var ju så konstig i huvudet"
– "det verkade inte som om han brydde sig"
– "han gjorde allting öppet" (tog fram vapnet och visade
det)
19-åringen dömdes av Solna tingsrätt till 9 års fängelse.
Hovrätten mildrade domen till fängelse i åtta år.
