Strategi mot strategiska droger

Av Gunnar Hermansson Rikskriminalen, Narkotikaroteln

Droganvändning förknippas oftast med en önskan om att uppnå ett rustillstånd. Man söker en kick av något slag, antingen en uppiggande, euforisk känsloupplevelse eller ett bedövat, behagligt avslappnat tillstånd. Det talas om uppåttjack och nedåttjack, hallucinogena droger och kärleksdroger. Under senare år har vi också uppmärksammat droger och droganvändning, som syftar till att göra användaren mera aggressiv och orädd. Droger som tar bort de känslor och spärrar, som i normala fall hindrar en person från att begå allvarligare brott.

När justitieminister Thomas Bodström myntade uttrycket strategiska droger, föll det på plats direkt. Strategi betyder att ha en plan för att nå ett mål. Vissa droger används strategiskt i avsikt att lättare kunna utföra kriminella handlingar. Drogernas effekt utnyttjas som ett led i strategin för brottets genomförande. Ett inte helt ovanligt exempel på detta är, att vissa kriminella inför ett eller flera planerade rån preparerar sig med s k ryssfemmor och/eller andra anabola steroider för att öka aggressiviteten, när rånen genomförs. Detta gäller också nynazister och andra våldsgrupper, som gärna kombinerar anabola steroider och alkohol inför våldsaktiviteter. Den strategiska drog, som Bodström närmast avsåg, var Rohypnol, ett narkotiskt preparat, som effektivt tar bort rädsla och hämningar. Vissa människor blir aggressiva och får en känsla av att vara oövervinneliga.
Förutom den strategiska användningen kan vanligt missbruk av dessa droger, liksom missbruk av många andra narkotiska preparat, förorsaka både våldsbrott, tillgreppsbrott och annan brottslighet utan att detta var planerat.
Ett annat strategiskt användningssätt för Rohypnol och numera även GHB är att droga andra människor. Det är ofta kvinnor, som drogas för att sedan utnyttjas sexuellt men även män drogas och rånas på sina värdesaker.

Vetenskapliga belägg
De flesta poliser känner förmodligen till ett eller flera brott, ofta våldsbrott, där anabola steroider eller Rohypnol (flunitrazepam) spelat en roll för brottets genomförande, med eller utan avsikt. Det kan vara svårt att styrka att påverkan av en viss drog var den direkta orsaken till att ett brott blivit begånget, eftersom det ofta visar sig, att gärningsmannen även använt annan narkotika eller alkohol. Det tycks trots allt vara en utbredd uppfattning bland kollegor, att anabola steroider och Rohypnol är droger, som framkallar aggressivitet och våld och som kan tas i detta syfte.
Den forskning, som bedrivits i Sverige om effekterna av dessa droger, är gjord under senare år och är inte särskilt omfattande. En doktorsavhandling från 1999 presenterad av rättsläkaren Ingemar Thiblin omfattar olika studier om anabola steroider och våld. En omständighet man observerat är, att vissa kriminella tar anabola steroider före planerade kriminella aktiviteter för att öka aggressiviteten.
Större upplagda forskningsprojekt, där man ger anabola steroider till en grupp individer, får av etiska skäl inte göras med människor. Däremot görs sådana försök med råttor i Uppsala och Göteborg. Försöken har visat, att de råttor, som tillförts anabola steroider, har fått ett annat beteende än råttorna i kontrollgruppen. De preparerade råttorna har visat mindre rädsla för faror, vågat mer och varit dominanta och aggressiva mot de andra råttorna.
Doktoranden Anna Dåderman har fått tre studier om missbruk av Rohypnol (flunitrazepam) godkända och publicerade. Hennes metod har varit att djupintervjua brottslingar på fängelser och på rättspsyket i Huddinge om deras bruk av Rohypnol och andra droger. Många har berättat om, hur de använt Rohypnol för att öka skickligheten vid brott. De kände varken rädsla inför sina brott eller medlidande med sina offer. Drogen gjorde dem metodiska och iskalla och minnesförlusten upplevdes som en fördel, eftersom de vid eventuella polisförhör inte behövde stå till svars för vad de gjort. De ungdomar under 20 år, som ingått i studierna, uppvisade samma personlighetsprofiler som vuxna psykopater. Rohypnol i kombination med alkohol gör ofta personer opålitliga och mer farliga även för kamraterna. Många våldsbrott av oförklarligt våldsam karaktär har begåtts i detta tillstånd.

Ökad provtagning
När oprovocerade våldsbrott inträffar eller brott med inslag av omotiverat övervåld begås, borde det i princip alltid vara av värde för utredningen att gärningsmannen får lämna blod- och urinprov för droganalys på Rättskemiska avdelningen, RKA. Detta under förutsättning, att gärningsmannen grips på bar gärning eller i varje fall inom ett par dygn efter brottet. Ett oförklarligt eller ovanligt grymt våldsbrott kan kanske få en förklaring beroende på testresultatet. Enligt RKA begärs förhållandevis få droganalyser i samband med våldsbrott. Huvudsakligen görs denna typ av provtagning bara i storstäderna, där givetvis också brottsligheten är större. Men även på andra håll i landet begås grymma brott, som verkar vara begångna av psykiskt sjuka personer men där den rättspsykiatriska undersökningen inte konstaterade någon sådan störning. En droganalys hade kanske kunnat förklara en annars obegriplig handling.
Provtagning är färskvara. I blod är detekterbarheten av droger endast några få timmar och upp till ett dygn efter intaget. Förekomsten av anabola steroider går överhuvudtaget inte att upptäcka i blod utan enbart i urin. Alla droger finns också kvar betydligt längre i urin. Tiden här varierar för olika droger från knappt ett dygn till flera dygn. RKA vill om möjligt ha både blod- och urinprov för analys.
Förutom ökad provtagning måste analysresultaten beaktas av polis och åklagare, så att även domstolen får dessa fakta att ta hänsyn till. Droganvändning skall inte vara förmildrande på något sätt. Exempelvis dömde tingsrätten den 19-årige gärningsman, som sköt en 16-åring på en toalett i Bromma gymnasium till nio års fängelse. I domen angavs att "här aktuella gärningar har begåtts under självförvållad påverkan av avhämmande droger, men de har inte begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning".
Dessa provtagningsåtgärder i kombination med annan utredning för att utröna drogpåverkan ger inte bara mer kunskap i den aktuella utredningen. Vi får också mer kunskap om bl a de strategiska drogernas effekt på vissa individer, vilket är en fördel för de, som arbetar på fältet. Redan i samband med gripande och införande på station bör frågan om provtagninginitieras med tanke på den korta tid, som vissa droger finns kvar i kroppen. Fler analysresultat ger också bättre underlag för forskning, vilket i sin förlängning kan resultera i eventuella lagändringar och också minska förekomsten av vissa läkemedelsdroger.
Flunitrazepam (Rohypnol) klassades ju nyligen upp i en högre narkotikaförteckning, vilket kommer att minska tillgängligheten. Uppklassningen gjordes på grund av preparatets användande i samband med grova våldsbrott, trots att man inte ansåg att det vetenskapliga underlaget var tillräckligt. Hade mer forskningsresultat funnits tidigare hade troligen också uppklassningen gjorts betydligt tidigare. Det är med andra ord hög tid, att vi utvecklar en strategi mot strategiska droger genom att oftare avslöja och bättre dokumentera användningen av dessa nya brottsverktyg.