Tullens kamp mot piraterna
Av Monica Fridolf Tullverket
Många tror kanske att piratkopierade märkesvaror mest är en fråga om harmlösa t-tröjor, solglasögon, parfymer och Louis Vuitton-väskor till salu på en och annan obetydlig gatulågprismarknad. Men raden av varor blir allt längre: Skor, kläder, smycken, film, dataprogram, sportartiklar, livsmedel, drycker, alkohol, cigaretter, möbler, elektronisk utrustning, kameror, batterier, leksaker, läkemedel och bil- och flygplansdelar. Många förfalskade produkter uppfyller inte säkerhetskraven och är därmed direkt hälsofarliga.
Enligt internationella handelskammaren har piratkopiorna kostat EU-länderna 100.000 arbetstillfällen det senaste decenniet och handeln med kopior beräknas omsätta 3.400 miljarder kronor per år vilket motsvarar cirka 7 % av den totala världshandeln. En omfattande ekonomisk brottslighet ligger bakom handeln med förfalskade varor, omfattande skatteintäkter går förlorade för samhället och konkurrensen snedvrids så att lagliga företag slås ut.
Terroristanknytning
Det finns även exempel på direkta eller indirekta kopplingar till olika terroristorganisationer som finansierar sin verksamhet, eller tvättar pengar, genom piratkopiering. Interpol, som för övrigt skapat en speciell ”Action Group” för bekämpandet av piratkopiering efter terrordåden 11/9, pekar bland annat på följande: ett fartyg som kom från Dubai till Köpenhamn med en last med schampo och parfym hade kopplingar till al-Quaida; i Kosovo finns kriminella organisationer som ägnar sig åt att sälja piratkopierade CD, DVD, kläder, skor och cigaretter; Hizbollah i Libanon handlar med förfalskade varor som produceras i Europa och smugglas till Sydamerika.
En stor del av handeln med piratkopierade varor hanteras av kriminella grupper som även ägnar sig åt narkotika, vapen, människohandel och penningtvätt. Den nya handeln kallas ”polytrafficking”. Rutter som används för narkotika till Norden, bl a från Ryssland via de baltiska staterna, används även för förfalskade varor.
Lönsamt och riskfritt
Microsoft har berättat att de utsatts för direkta rån där man stulit äkthetsintyg och förpackningar för att på så sätt kunna föra ut piratkopior på marknaden. En jämförelse som Microsoft gjort mellan knarkhandeln och handeln med piratkopierad programvara, visar att det är tio gånger lönsammare att handla med piratkopierade varor än knark. Dessutom är risken att åka fast betydligt lägre och straffsatserna låga. I Sverige är två års fängelse det högsta straffet för piratkopiering.
Vad gör Tullverket för att stoppa dessa produkter?
Tullverket arbetar i samarbete med rättighetshavarna som ansöker om vårt ingripande mot varumärkesförfalskade och piratkopierade varor från tredje land. Under 2004 beviljade vi 162 ansökningar från rättighetshavare och tullen gjorde 470 ingripanden av 125.000 artiklar till ett värde av 29 miljoner. En imponerande siffra eftersom tullen omorganiserade under 2004.
En ny trend senaste året är ingripanden i postpaket. Av det totala antalet kontrollerade postförsändelser innehöll 8 av 10 förfalskade varor. Bland de mer spektakulära ingripandena kan nämnas ett fall i Göteborg 2004 av elva ton förfalskat te. Viagra är ett annat exempel på en förfalskad vara som tullen ofta hittar i postpaket. I hela EU gjordes 22.000 ingripanden av 106 miljoner förfalskade produkter under 2004 av tullmyndigheterna i EU-länderna.
Att varumärkesintrång och piratkopiering ökat lavinartat de senaste åren är mycket oroande och krafttag kommer att tas av EU för att mer effektivt bekämpa detta. Även sanktionssystemet ska ses över inom EU så att straffsatserna harmoniseras och blir mer avskräckande. Piraterna kommer förhoppningsvis att få det svettigare i framtiden!