Tunnelbanepolisen tryggar kollektivtrafiken

Av Jessica Vikberg

“Skillnaden med att arbeta på tunnelbanepolisen jämfört med utryckningen är att på rycket upplever man sällan den tillfredsställande känslan av ett avslut i ett ärende”. Orden yttras av Lasse Thurfjell som efter flera år som polis i utryckningstjänst i Stockholm sedan 2005 tjänstgör som yttre befäl inom tunnelbanepolisen i Stockholm. “Här får man ofta möjlighet att följa hela kedjan i ett ärende”.

Tunnelbanepolisen OTU, som utgår från Kungsholmen, är en av operativa avdelningens specialenheter bredvid bl.a. piketen, rytteriet och sjöpolisen. Enheten har en historia sedan mitten av 1970-talet men upplöstes 1995 i samband med närpolisreformen. 1998 återbildades enheten. Just nu består tunnelbanepolisen av 35 personer varav sex är kvinnliga poliser. Man är länstäckande.
Göran Bolinder är kommissarie på tunnelbanepolisen och berättar det finns jordmån för ännu fler poliser i enheten. Helst skulle han se fler tjejer och man gör riktade insatser för att nå ut till kvinnliga poliser.

Identifiera problemet, planera, genomföra och utvärdera
Lasse återkommande ofta till de orden. Fördelen med specialenheter är att man får tid att identifiera och planera ett genomförande samt att utvärdera. Man får feedback och det är tillfredställande.
Det ingår i jobbet att medverka vid publika evenemang; demonstrationer etc. Det kan innebära utmaningar som att bistå tyska polisen på VM samt givetvis att vara med på EM och liknande.

Klotter
Klotterkommissionen: Klotter är ett missbruk i sig!
Tunnelbanan och pendeln är den vanligaste miljön för klotter. Tunnelbanepolisen har därför en klotterkommission inom enheten. För att kunna knyta klottrare till ett speciellt klotter eller tags (signaturer) har man inom länet upprättade en s.k. SUR (särskild undersökning). Det underlättar inte att man ibland har “gästklottrare” från andra delar av Sverige, och även från t.ex. Tysk-land, England och Ryssland.
Efter att ha tjänstgjort i Tyskland under fotbolls-VM tycker Lasse Thurfjell dock att situationen där är bra mycket sämre än i Sverige. Bolinder berättar att Tyskland ligger efter Norden lagstiftningsmässigt. Sverige har exempelvis upp till fyra års fängelse för grov skadegörelse genom att klottra.
Att klottra är ju ett brott som inte genererar några pengar. Därför är det vanligt att klottrare börjar begå brott så som att stjäla material till verksamheten, begå personrån eller butiksrån. Man kan även se ett klart samband mellan klotterkulturen och droger. De unga klottrarna från ca 12 år (finns 8-9 åringar) inleder en eventuell drogkarriär med billiga droger som lim eller butangas. Att “boffa”, som en del gör, innebär att man andas in ångor (och färgrester) från sprayburkarna. En del inte så duktiga klottrare, men som ändå ingår i gängen, misstänks helt enkelt vara “kranar” som förser de andra med droger.
Klottrare förekommer i alla samhällsklasser. “Det är ett helvete för hela familjen när ett barn börjar klottra” säger Dan Östman som leder Klotterkommissionen. “Det är ett gift att börja klottra. Man sitter och skissar hemma. När familjen gått och lagt sig drar man ut på sta´n. Det ger en kick att klottra”.
Ibland träffar man på övervintrade klottrare i 35-årsåldern. Dessa personer beskriver själva klottrandet som en drog, med spänningsmoment etc. En del kan inte gå med en penna i fickan utan att ta sig ett återfall i klottrande. Ett missbruk i sig.
Björn Wiberg på tunnelbanepolisen berättar att klottrarna i Stockholms län har börjat använda glasetsning (fluorvätesyra) + pigment när dom klottrar på glasytor. Etsningar har upptäckts inne i tunnelbanevagnar, pendeltåg samt på busskurer. Glasetsningsmedlet är mycket frätande och giftigt varför man skall iaktta stor försiktighet om man upptäcker nyetsade rutor. Det som kan känneteckna en etsning är om det runnit och flödat från klottret på glasytan.
En annan metod som man använder flitigt är scratching. Man ristar då in sin tag med ett vasst föremål typ spik, sten, härdad borr.
Eftersom många är under 18 år så har man fått en del föräldrakontakter. Som mamma och pappa är det svårt att veta hur man ska tackla problemet med en klottare i familjen. Därför är det på gång att starta upp en stödorganisation för anhöriga: “Föräldrar mot klottrare”.

Samordning
Många unga vandaler bor på ett ställe i Stockholm men åker och rövar någon annanstans. Det är av stor vikt att samordna. Tunnelbanepolisen arbetar efter beställningar från lokala polisenheter och just nu biträder man i Tensta och Rinkeby i västra Stockholm. Man erbjuder även sina tjänster på ställen man upplever som riskområden. Då begär man resurser ute i distrikten. Efter att ha delgivit sin kunskap
är det sedan meningen att distrikten ska driva egna projekt i tunnelbanepolisens anda. Stockholms lokal-trafik, SL, är en given stark påtryckare.

Övervakningskameror
Med tanke på miljön tunnelbanepolisen vistas i så har man god hjälp av övervakningskameror. Förutom att det är brottspreventivt så är det en god hjälp vid utredningar. SL utökar antalet övervakningskameror efter engelsk modell.

Droger
Tunnelbanepolisen träffar på mycket droger och många missbrukare i sin arbetsmiljö, framförallt i och omkring T-centralen. Man koncentrerar sig i första hand på unga missbrukare. Drogerna slår så skoningslöst, menar Lars. Många unga anser att man inte knarkar så länge man inte injicerar. Det är vanligt med LVM/LVU-ärenden.
Det är inte ovanligt att i samband med att man hjälper citypolisen med att lösa butiksrån och andra brott även påträffar narkotika. Amfetamin är vanligast men nyligen gjorde man ett större kokainbeslag.
Målansvarig för narkotika inom enheten är Arne Wärn. Han har sedan många år inom polisen en lidelse för narkotikabekämpning och är den som ser till att personalen får uppdatering i ämnet. Samarbete med plattangruppen och gatulangningen sker ständigt.
Det primära målet för tunnelbanepolisen är att öka tryggheten på bussar, pendeltåg och det kollektiva färdmedlet med störst resandeström: tunnelbanan. Samtliga undersökningar som gjorts i sammanhanget i Stockholms stad visar enhälligt att tunnelbanepolisens närvaro har just den effekten.