|

Woodstock
– alla tiders musik- och drogfestival
Text: Jonas Hartelius
Woodstockfestivalen 1969
blev både symbolen för och kulmen på den amerikanska ungdomsprotestens
budskap om fred, musik och droger. Senare försök att skapa något
liknande har aldrig lyckats.
Under 1960-talet trängde den moderna ungdomskulturen igenom i det
amerikanska samhället. Intresset ökade för droger, särskilt sådana med
hallucinatoriska effekter. Hippierörelsen försökte skapa ett eget
samhälle med mottot ”Kärlek, fred och förståelse”. En rad
musikfestivaler, den första år 1967 i Monterey, Californien, skapade nya
arenor för popkultur.
”3 dagar av fred och musik”
Woodstockfestivalen i augusti 1969 fick sitt namn av att den skulle
hållas i den lilla staden Woodstock i staten New York. Platsbrist gjorde
att arrangemanget flyttade till den närbelägna staden Wallkill.
Temat var ”3 dagar av fred och musik”.
Festivalen hade planerats för 200 000 besökare, det kom 500 000.
Försörjningsproblemen blev enorma, men arrangemanget förlöpte tämligen
lugnt.
En rad av dåtidens mest kända artister och band uppträdde: Joan Baez,
Melanie, Santana, Janis Joplin, Grate-ful Dead, The Who, Jefferson
Airplane samt Jimi Hendrix. Sitharspelaren Ravi Shankar hämtades från
Indien.
Missbruk av droger, särskilt cannabis och LSD, blev ett betydande inslag
i Woodstockfestivalen. Till detta bidrog att drogprofeten Timothy Leary
såg festivaler som en arena för att sprida droger och drogfilosofi, men
han deltog själv inte i Woodstock.
Kult
Woodstock blev snabbt kult. En film, som lanserades 1970, fick pris som
dokumentärfilm och erhöll senare K-märkning av USA:s kongressbibliotek.
USA:s postverk (U.S. Postal Service) tryckte 1999 ett frimärke till
minne av festivalen i en serie över USA:s 1960-talshistoria.
Sångerskan Joni Mitchell skulle ha uppträtt men avböjde. Hon skrev
senare sången ”Woodstock”, som hon också spelade in. Bandet Crosby,
Stills, Nash & Young, som medverkade i festivalen, fick sedan en stor
framgång med denna sång. I en rad böcker och artiklar lyftes
Woodstockfestivalen fram som den sommar där kärleken blommade.
Uppföljare
Woodstock fick uppföljare, dock ingen som nådde samma kultstatus.
En liknande tillställning i Altamont, Californien, i december 1969 blev
kaotisk pga. urusla arrangemang, omfattande drogmissbruk och brutal
vakthållning av Hells Angels. Hippierörelsen tynade bort vid mitten av
1970-talet. Drogkulturerna skulle bestå och spridas över världen.
I Sverige arrangerades midsommarhelgen 1970 en kommersiell festival på
Mantorps motorbana utanför Linköping. Arrangemanget blev ett stort
misslyckande. Ungefär samtidigt hölls den stora musikfesten på Gärdet i
Stockholm. Året efter startade Roskildefestivalen, som fortsätter varje
år med totalt över 100 000 besökare, arrangörer, försäljare och
narkotikalangare varje år. I Sverige är Hulsfredsfestivalen, som
startades 1986, den mest kända av alla musikfestivaler med närmare
30 000 besökare.
Love Parade började hållas i Berlin 1989 och har med några undantag
hållits årligen sedan dess. Andra varianter på Love Parade har hållits i
Wien, Tel Aviv och Sydney.
Minneskonserter med Woodstock i namnet hölls 1979, 1989, 1994 och 1999.
Idag finns på den ursprungliga platsen ett kulturcentrum och en
minnesplatta som restes till 15-årsjubileet.
Referenser kan fås från författaren. |